Hallå Generation Europa, varför röstar ni inte?

Bild: Wilfred Hildonen

I dag får min dotter sin vita mössa tillsammans med över 26 000 andra finländska ungdomar. De tillhör generation Europa som fötts in i EU som en självklarhet.

Om nästan exakt ett år ska dagens nybakade studenter rösta i ett EU-val för första gången. De gör det i en tid när unionen ifrågasätts mer än tidigare. Jag tänker på britterna som är på väg ut, men också på alla populister som ifrågasätter nyttan med unionen.

Effekten av det varierar. Den senaste eurobarometern har tolkats som att brexit har gjort européerna mer måna om sin union. 67 procent anser att det egna landet har haft nytta av att vara med i EU. Det är snudd på rekord. Vi finländare är ännu positivare, hela 70 procent gör tummen upp.

Kommer det att synas i EU-valet? Nja, om vi ska tro samma eurobarometer. Av finländarna var bara 35 procent säkra på att de kommer rösta. I valet 2014 röstade 39 procent.

Vem som är sämst på att rösta? Just det, generation Europa. Bara 20 procent av ungdomarna i åldern 18–24 är säkra på att de ska rösta. I valet 2014 röstade endast 10 procent av Finlands unga.

Varför är det så? Svaret vet bara ungdomarna själva, men om man vill försöka förstå hur de tänker kan man grotta ner sig i en annan eurobarometer från i fjol. Den bygger på svaren från 11 000 personer mellan 15 och 30 år.

De har inga problem med att lista vad de är intresserade av: 1. utbildning, 2. miljöskydd, 3. jobb.

Nära kopplat till det är deras önskemål om vad de vill att EU hjälper till med: 1. lära folk att tänka kritiskt, söka information och se igenom fejknyheter, 2. ge ut lättfattlig information om hur man flyttar utomlands för att jobba eller studera, 3. se till att människor ändrar sitt beteende och sina konsumtionsvanor i miljövänlig riktning.

Jag småler och tänker att kommissionärerna säkert läst ungdomsbarometern när de i sitt senaste reformförslag går hårt ut mot sugrör av plast.

Skämt åsido. Jag läser vidare och hittar en uppgift som kanske innehåller både en förklaring och en lösning. Stödet för partier utanför det etablerade partisystemet är störst bland unga. 63 procent tror att icke-traditionella partier och rörelser har fiffigare framtidslösningar än de gamla partierna.

Nu säger någon att det hör ungdomen till att vara radikal och motsätta sig etablissemanget. Men 63 procent av ungdomarna är mycket, i kombination med att nya rörelser som Emmanuel Macrons En Marche! lyfte. Börjar det kanske vara dags att forma politiken utifrån den nya värderingsskalan GAL-TAN i stället för den gamla vänster-högerskalan?

GAL står för gröna, alternativa och liberala globalister, TAN för traditionella, auktoritära nationalister. Den beskriver alltså en dimension av politiken där väljarna fokuserar på värderingar snarare än på den gamla fördelningstanken. På många sätt skär den rakt igenom gamla partier.

Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson har beskrivit det som veganism mot speedway, det vill säga ett samhälle där väljarna lever i vitt skilda världar. En del omfamnar globaliseringen med liv och lust och tar för sig av vad världen erbjuder, medan andra upplever den som skrämmande och främmande.

I måndags intervjuade jag Rumäniens unga EU-minister Victor Negrescu, som studerat i Belgien och Frankrike, och varit pådrivande i EU-parlamentet i att starta en grupp för politiker under 40 år. Jag frågar honom hur politikerna ska bete sig för att nå ut till de unga européerna.

Utan att tveka svarar han: gör politik utifrån värderingar.

– Ungdomar tittar efter den mänskliga sidan. De ser igenom politiker som inte är ärliga. Man måste tro på sin sak. Det betyder inte att man inte kan ändra sig, eller att man måste veta allt. Men man måste säga som det är.

Lena Skogberg Projektchef, biträdande ansvarig utgivare.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33