Hakanen efterlyser riktiga alternativ

Slutet på skendemokratin. Det är Yrjö Hakanens mål i kampen om vem som ska bli borgmästare i Helsingfors.

En man, en röst. Sådan är vardagen i kommunisten Yrjö Hakanens fullmäktigegrupp. Hakanen har inte tillgång till all den information som de stora partierna i stadsstyrelsen har och måste kanske därför läsa extra mycket på för att hänga med. Å andra sidan har han varit med länge. Erfarenheten ger perspektiv, och tålamod. Tålamod att syna det som han uppfattar som bluffar.

Som exempel nämner han diskussionen om förslaget till den nya generalplanen.

– Arbetet i workshopparna som stadsborna fick delta i var väldigt toppstyrt. Endast frågor som fanns på stadsplaneringskontorets agenda fick diskuteras.

Det här är inte ärligt, menar Hakanen som arbetar för ökad insyn.

– Jag vill att stadsborna får vara med på riktigt och bestämma om saker som berör dem. Det här är en sak som jag skulle ändra på som borgmästare.

Första borgmästaren i Helsingfors lär inte vara kommunist. Trots utsikterna är Yrjö Hakanen med i racet.

– I borgmästarintervjuer har jag en chans att diskutera ledarskapsreformen. Syftet med den är att öka demokratin men så blir det nog inte. Tvärtom kommer vi att få se en koncentration av makten. Och trots att många hävdar annat har vi redan politiskt tillsatta stadsdirektörer, så också på det sättet fortsätter allt som förut. Den roll som tjänstemännen har kommer inte heller att minska.

Säger Hakanen, är tyst en stund, och avrundar:

– Inget ändras om Samlingspartiet och De gröna segrar på söndag. Det är häpnadsväckande hur De gröna, som flaggar för öppenhet och ny politisk kultur i själva verket är så gamla och unkna.

Helsingfors är en rik stad

Huvudstaden har klirr i kassan. Det är en sak som Yrjö Hakanen ofta påpekat i fullmäktigedebatter som handlat om nedskärningar. Men nu är han ingen optimist.

– Jo, på kort sikt finns pengar men nu ska vi minnas att staden fortfarande och en tid framöver står för social- och hälsovården. Som det nu ser ut förväntas vi också ge bort fastigheter till de nya landskapen men skulderna för dem har vi kvar. Också i Helsingfors är framtiden osäker.

Stadens bolag. – Det är helt galet att man först gör en utredning med skattemedel men så mörkas den, säger Yrjö Hakanen om metrorapporten som Västmetrobolaget ger ut först efter kommunalvalet. Bild: Leif Weckström

Överskottet, uppskattningsvis en miljard euro, tycker Hakanen att staden ska använda till egen serviceproduktion och till att trygga arbetstillfällen vid staden.

– Bättre service är inte enbart en utgift utan ett sätt att minska kostnader som uppstår när folk inte får service i tid eller inte alls får nödvändig service, eller att vi har för stora grupper i dagvården och i skolorna.

Borde vi sänka skatterna i Helsingfors?

– Vi ska inte göra något förhastat. Vi kan bättra serviceutbudet och bygga mera bostäder med rimliga boendekostnader.

Hurdan är din hemstad?

– Helsingfors har två ansikten. Vi har en fin natur, havet och – pengar. Vi har också skamligt långa brödköer, bostadslöshet och många fattiga. Det är stadens fel. Ledningen i stadshuset låter pengarna ligga på bankkonton eller så gör man stora huvudlösa investeringar i stället för att hjälpa dem som är svaga.

Beslutsfattarna fokuserar på kvantitet när de talar om tillväxt och det är ett problem, anser Hakanen.

– Modernare skulle vara att utgå från stadsborna. Vilken sorts stad behöver invånarna? Vad kan vi skapa med de resurser vi har? Självklart måste man också investera i byggande men inte med en utvidgning av affärsmöjligheterna som första mål. Grundliga reparationer av skolor och nya daghem i stället för Kronbroarna och centrumtunneln.

FAKTA

Borgmästare i Helsingfors

I mars 2016 tog Helsingfors stadsfullmäktige ett beslut om att staden från och med juni 2017 ska ha en borgmästare och fyra biträdande borgmästare. De ersätter stadsdirektörerna och biträdande stadsdirektörerna.

Förändringarna har motiverats med demokratiska argument. Borgmästarna väljs utifrån hur stort det politiska stödet är. Deras mandatperiod är fyra år. Stadsdirektörerna har varit tjänstemän med perioder på sju år.

Borgmästaren väljs av stadsfullmäktige i juni.

Kommunalvalet avgörs den 9 april.

Yrjö Hakanen

64 år, fullmäktigeledamot sedan 2004.

Fick 1 624 röster i kommunalvalet 2012.

Flitig författare som skrivit böcker och pamfletter sedan mitten på 1980-talet.

Bor i Månsas.

Gift, har två barn.

FAKTA

8 snabba frågor

Vad anser du om förslaget att bygga en stormoské i Helsingfors?

– Det är inte stadens sak att stödja eller motsätta sig olika religioners och församlingars byggprojekt. Staden ska inte heller betala för dem. Staden ska förhålla sig neutralt. Om det här projektet realiseras ska det finansieras med lagliga medel och redovisningen ska vara öppen. Tills vidare saknar vi de här bakgrundsuppgifterna.

Hur många gågator ska det finnas i Helsingfors?

– De ska vara flera! Kollektivtrafik, cykling och fotgängare ska prioriteras högre än i dag. Det går för långsamt nu. Titta exempelvis på trafikplaneringen i den nya stadsdelen Fiskehamnen. Det är bilen som är utgångspunkten.

Vad anser du om trängselavgifter?

– Det finns många modeller, i princip är jag för men jag känner inte till tekniken.

Vad tycker du om skolelevernas självständighetsbal?

– Det är bra att staden gör något för barnen men är det här bästa sättet? Som borgmästare skulle jag antagligen utveckla balen mot en folkfest. Kanske ute i parken? Barnen ska mötas som riktiga och viktiga personer.

Varför har du gått med i politiken?

– Det fanns många skäl. Jag gick med i många folkrörelser redan under skoltiden. Mitt intryck var att det behövs en större förändring, att det inte räcker med att åtgärda ett problem här och ett annat där. Sammantaget ville jag förstå samhället, vara internationell och kämpa för radikala förändringar. På den tiden var kommunistpartiet landets mest internationella parti. Folkrörelserna är fortfarande viktiga för mig. Stora förändringar sker när folkmassorna är i rörelse.

Borde staden erbjuda gratis småbarnspedagogik?

– Svar ja. Det handlar inte om stora summor i den här staden och så är det ju inte enbart en utgift. Också låga avgifter kan vara en knäckfråga i familjer som har det knappt.

Hur ska staden förhålla sig till den ökande mängden papperslösa personer?

– Vi behöver förstå att det inte handlar om ett övergående fenomen. Sedan bör staden försöka påverka regeringens politik. Tillfälliga identitetshandlingar – ”papper” – är förutsättningen för allt. Staden ska se till att asylsökande har tak över huvudet och att människor får den vård de behöver för att kunna gå vidare i livet.

Allt fler äldre bor ensamma hemma. Vilket är stadens ansvar för dem?

– Det är stort. Vi hade förut omfattande service som staden erbjöd för hemmaboende äldre. Nu erbjuder man vård och annan service på miniminivå, som kan kompletteras men det kostar pengar som få har.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00