Haiti slåss mot koleraepidemi och matbrist

Världshälsoorganisationen ska skicka koleravaccin, men på tröskeln till en humanitär katastrof är det rent vatten Haitis utsatta människor behöver först, anser en hälsoexpert. – Hjälpbehovet är hur stort som helst, säger en biståndsarbetare på plats.

Orkanen Matthew svepte bort över tusen människoliv på Haiti förra veckan, men först under de senaste dagarna har omfattningen av förödelsen börjat klarna i takt med att hjälpen nått de svårast drabbade delarna i periferin. Ett svältscenario och en koleraepidemi mitt i den cementerade fattigdomen och den obefintliga infrastrukturen gör att den humanitära krisen riskerar att eskalera till en humanitär katastrof.

– Över en miljon människor behöver akut hjälp, behovet är hur stort som helst. Organisationerna gör så gott de kan, men det dröjer lite för länge, säger Håkon Skaug vid Hoppets Stjärna i telefon till HBL från en by utanför Les Cayes i landets sydvästra del.

Redan förra helgen rapporterade nyhetsbyrån Reuters utsända att Haiti ser ut "som om en atombomb slagit ned". Reportrarna bevittnade hur anhöriga med spyor över axlarna transporterade sina närstående kolerapatienter till sjukhuset i Port-au-Prince. I veckan har hjälporganisationerna nått de värsta drabbade områdena.

– Träden har knäckts som tändstickor. Det enda som återstår av husen är stenhögar. Allt är borta, folk har ingen mat och inget vatten. Folks sinnestillstånd växlar mellan apati och desperation, säger Skaug.

Återuppbyggnadsarbetet efter orkanen är ett flerårigt projekt som inte ens har börjat än. Bild: Hoppets stjärna / Jakob Knutsson

Koleran sprider sig

Antalet döda i kolera har stigit från ett dussin till över tvåhundra på en vecka sedan brunnar fyllts av smutsigt vatten och hemlösa tagit in på nödboenden utan latriner. Hjälpinsatserna fokuserar på koleran och Världshälsoorganisationen (WHO) har lovat skicka en miljon doser koleravaccin. Det räcker för en halv miljon människor.

Professor Renaud Pierroux vid Marseilles universitetssjukhus som har utrett Haitis kolerautbrott och den nya epidemiplanen är kritisk till WHO:s löfte, rapporterar Sveriges Radio. Vaccinet fungerar bara 50-procentigt, och det vore betydligt viktigare att jobba för att alla haitier får tillgång till rent vatten, och att sätta resurser på de akutteam som är på plats och bekämpar koleran.

Epidemin försvårades i och med de skyfall som kom med orkanen.

– Min kusin dog av kolera förra veckan. Han lämnade två småbarn efter sig. Min femåring blev också sjuk, men verkar nu vara på bättringsvägen, säger Mirfrance Bellevue till SR:s utsände.

För henne är färskvattnet på dunk så dyrt att hon också tvingas hämta vatten i en bäck. Hon har inte råd att koka det.

Akutteamen jobbar intensivt med att sanera det förorenade färskvattnet, och dela ut rent dricksvatten och mediciner. Renaud Pierroux bedömer att de tre närmaste veckorna är helt avgörande för krisens utveckling.

– Det är nu vi måste nå resultat, säger han till SR.

Koleran sprider sig snabbt i värmen och fukten efter skyfallen. Och varmt är det, mellan 32 och 38 grader.

– Här är i väst där läget är sämst är det närmare trettioåtta på dagen, säger Håkon Skaug.

Konkurrens om hjälpen

Orkanen förstörde Haitis skördar. Västra Haiti, där 80 procent av landets mat produceras, är svårast drabbat. Det skapar en akut svältrisk.

– Hela skörden är förlorad. Det är ett jätteproblem, för det dröjer mellan sju och nio månader till nästa skörd, säger Håkon Skaug.

Hjälpen dröjer, inte minst för att vägarna i landet var usla redan innan stormen gjorde dem än mer svårframkomliga. Desperata människor lägger dessutom ut fallna trädstammar och bråte på vägarna för att stoppa transporterna, enligt Reuters.

– Gåvotransporterna viner förbi utan att stanna. Vi behöver mat och husrum, säger fiskaren och bonden Jean Jacques till Reuters uppbackad av ett femtiotal bybor som klagar på att ingen hjälper dem.

Otaliga haitier har fått sina hem förstörda. En del bor kvar under öppen himmel, andra trängs i tillfälliga boenden som saknar latriner. Bild: Hoppets stjärna / Jakob Knutsson

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon vädjar till omvärlden att stötta Haiti, som enligt FN har förlorat fler människor i naturkatastrofer de senaste 20 åren än något annat land.

– Rika länder drabbas av stora ekonomiska förluster vid katastrofer, men människor i fattiga länder betalar i första hand med sina liv, säger Ban i ett uttalande.

Över 150 000 haitier har sökt sig till tillfälliga boenden, ofta skolor, och nästan 100 000 barn kan inte gå i skola, rapporterar AFP. Vetskapen om att matbristen hotar paralysera de utsatta människorna.

– Bara gud vet vad vi kommer att äta. Vi äter bara kokosnötter som har ramlat ned. Vi har inte pengar till ris, säger Jean Nelson till AFP och tillägger att rispriset har fördubblats på en vecka.

Barnen hör till de mest utsatta i Haiti. Många av dem får aldrig en chans att gå i skola, och efter orkanen är det ännu svårare – skolbyggnader används som nödboenden för hemlösa. Bild: Hoppets stjärna / Jakob Knutsson

Kyrkans utlandshjälp och Hoppets stjärna hör till de organisationer som vädjar till finländarna att hjälpa de nödställda i Haiti.

FAKTA

Ett jordiskt helvete

Haiti är Amerikas fattigaste nation och världens mest naturkatastrofdrabbade land de senaste 20 åren. I januari 2010 omkom kring hundratusen människor i en jordbävning (dödssiffran är omstridd, spannet 46 000–212 000).

Samhället har inte återhämtat sig och levnadsstandarden är ytterst anspråkslös. En koleraepidemi bröt ut sedan FN:s fredsbevarare tömde infekterat kloakvatten i en flod hösten 2010. Koleran har tagit tiotusen liv. På landsbygden har högst halva befolkningen tillgång till rent vatten. Bristande sanitet och hygien försvårar hälsoproblemen.

När orkanen Matthew drog över Haiti omkom minst tusen människor medan 1,4 miljoner blev hemlösa eller akut beroende av utomstående hjälp. Orkanen har slagit ut skördarna. Vattenbristen drabbar fler och påskyndar koleraepidemin.

Haitis barn är svårt utsatta. Tio procent blir inte ens fem år gamla. Hälften av barnen i åldern 5–14 år arbetar, 80 procent av barnen i åldern 2–14 utsätts för våld.

Källor: BBC, Reuters, US Geological Survey, UNISDR, Unicef.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33