Hagalund stöps om – det här är utvecklingschefens vision för fotgängarnas nya paradis
Hagalund i Esbo genomgår en stor omvandling till att bli en stadsdel där boende och service är i fokus. Bilister ska få ge plats för fotgängare och cyklister samtidigt som kontorshus blir bostadshus.
En solig förmiddag gör vi en rundvandring i Hagalund tillsammans med områdets utvecklingschef Antti Mäkinen. Vi träffar honom vid parkeringsplatsen utanför köpcentret Heikintori.
Den öppna platsen som omges av det förfallna köpcentret, kontorsbyggnaden Raitinlukko med en pub i gatuplanet, posthuset och slitna bostadshus är ingen attraktiv omgivning. Antti Mäkinen blickar fundersamt ut över platsen. Han håller med om att tiden stått stilla.
– Det blir bättre. Raitinlukko renoveras till bostäder. Postens hus ska rivas, parkeringsplatsen ska bli ett öppet torg utan bilar och ett av de slitna bostadshusen renoveras samtidigt som ett annat ska rivas, säger Mäkinen.
Uppfräschningen av Hagalund är starkt kopplad till västmetron, byggandet av det nya köpcentret Ainoa och biltrafiken.
– 2008 uppstod en diskussion om hur parkeringen ska arrangeras i Hagalund. 2016 öppnades den underjordiska parkeringen med utrymme för 2 100 bilar. Det utgjorde grundarbetet till planeringen av det nya Hagalund. Utvecklingen av Hagalund har inte varit bunden till en plan eftersom fastigheterna haft olika ägare. Detaljplanerna har gjorts i små etapper.
Husbeståndet i Hagalund består främst av hus från tre decennier med start från 1960-talet. De äldsta husen bevaras. Däremot är många av husen från slutet av 1970-talet och början av 1980-talet i så dåligt skick att de har rivits eller ska rivas.
– Det skulle ha blivit dyrare att totalrenovera husen. Det handlar inte heller om några hus med höga arkitektoniska värden, säger Mäkinen.
Vi fortsätter vår vandring till köpcentret Heikintori. Ett av Finlands äldsta köpcenter, som öppnades 1968, är förfallet och många affärslokaler står tomma. Många företagare har flyttat till det moderna köpcentret Ainoa. Köpcentret ägs av Citycon, som planerar att renovera den skyddade byggnaden ritad av arkitekt Aarne Ervi. Tidtabellen är ändå oklar och ovanpå köpcentret planeras också bostäder.
Hagalunds kulturcentrum med omgivning står också inför förändringar. Parkeringshuset Kaupinkallio och bowlinghallen rivs till förmån för tre bostadshus. Parkeringen på Kulturplatsen försvinner så att torget blir en plats där man kan arrangera evenemang.
– Här placeras också Esbo stadsteaters nya sal under jorden. Kulturcentret ska totalrenoveras och teatersalen blir kulturcentrets tredje sal. Vi räknar med att renoveringen ska vara färdig 2025. Biblioteket behöver ett större utrymme och det ska också beaktas i renoveringen.
Vi förflyttar oss till den sydligare sidan av kulturcentret och blickar ut över platsen med bassängen, det gamla hotellet, simhallen och kyrkan. Simhallens framtid har varit oviss länge och skapat mycket huvudbry för staden. Simhallen renoverades för nio miljoner euro för att öppnas 2005. Hallen har varit stängd sedan 2016 efter att kaklen i bassängerna lossnade och det uppstod läckage.
Det råder delade meningar om hallen borde rivas eller renoveras på nytt. Mäkinen har inget svar på frågan:
– Det är oklart om hallen renoveras eller om den rivs. Vi renoverar en utomhusbassäng där barn kan plaska och renoveringen av bassängen är klar inom kort. Däremot inleds totalrenoveringen av Hagalunds kyrka 2020.
Hagalund är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken. När den nya bussterminalen öppnades i vintras blev torget där bussarna tidigare stod tomt. Mäkinen berättar att staden gärna planerar torgets användning tillsammans med invånarna.
– Det här är en fin plats med en vid utsikt ut mot Flamängen vars gräsmattor nyligen är renoverade. Vi är öppna för förslag och hör gärna idéer av invånarna.
Vi avslutar promenaden med att blicka ut över tomten där Vattenfallshuset tidigare fanns. Ett nytt hus som kallas Fenixkvarteret med butiker och bostäder byggs på tomten och snart ska också Satakielitalo "Näktergalshuset" hamna under släggan. Ett hus som representerar det värsta av 80-talsarkitekturen. Också här byggs nya bostadshus. Antti Mäkinen ser optimistiskt på det "nya" Hagalund.
– Vi måste bygga metron först innan vi kunde börja omvandlingen på markytan, men det har varit en stor omvälvning. Men när allt är färdigt kommer vi att ha ett unikt centrum som bara är avsett för fotgängare. Och miljön är betydligt mer trivsam, säger Mäkinen.
Hagalund byggdes ursprungligen på 1950- och 1960-talet av stiftelsen Asuntosäätiö. Målet var en trädgårdsstad och den ursprungliga stadsplanen gjordes av arkitekt Otto-Iivari Meurman. Senare ändrades stadsplanen av stiftelsen och planeringen sköttes av arkitekt Aarne Ervi som ritat många av Hagalunds hus från 1960-talet.
Namnet Hagalund kommer från Hagalunds gård. Det finska namnet Tapiola togs i bruk efter en tävling som stiftelsen ordnade.
I dag uppgår invånarantalet till drygt 23 000.
4 000 nya bostäder ska vara färdiga 2025.