Guggenheim – grönt ljus i stadsstyrelsen, fullmäktige avgör

Osku Pajamäki.Bild: Kimmo Mäntylä

Majoriteten av toppolitikerna i Helsingfors säger ja till ett museum i Södra hamnen. Stadsfullmäktige röstar på onsdag om en vecka. – Det kan gå hur som helst, säger stadsstyrelsens vice ordförande Osku Pajamäki (SDP).

Det hängde på en röst, Laura Kolbes (C). Hon var den enda politikern som inte i förväg ville berätta hur hon röstar i stadsstyrelsen. Det blev ett ja och omröstningen slutade 8–7. Därmed är det fullmäktige som avgör den 30 november.

Guggenheim har ältats och de uppdaterade siffrorna belysts ända sedan bankiren Ari Lahti och biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen presenterade konceptet i början av november, två år efter att det förra försöket fick ett nej i just stadsstyrelsen.

FAKTA

Det nya förslaget

I det nya förslaget är andelen privata medel större än förut, 66,4 miljoner euro.

Den uppskattade budgeten för att bygga Guggenheim i Helsingfors är 130 miljoner euro varav Helsingfors stads andel skulle vara högst 80 miljoner euro och Understödsstiftelsens för Guggenheim 15 miljoner euro.

Enligt förslaget ska man för byggandet grunda ett fastighetsbolag som tar ett lån på 35 miljoner euro. Helsingfors skulle äga 84 procent av bolaget och stiftelsen återstoden.

I den nya modellen skulle Helsingfors stad alltså vara den huvudsakliga ägaren och ansvara för dess fastighetsutgifter.

Fastighetsutgifterna skulle vara uppskattningsvis 6,5 miljoner euro årligen, det inbegriper bland annat räntor på kapitalet, hyrorna till Helsingfors stad för tomten samt byggnaden och underhållskostnaderna för själva byggnaden.

Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors skulle ansvara för museets verksamhet. Driftskostnaderna bedöms vara kring 11,6 miljoner euro och museets inkomster 11,2 miljoner om året. Man har till inkomsterna räknat med statens årliga stöd på 1,3 miljoner euro vilket enligt stiftelsen är i linje med vad andra museer i samma storleksklass får.

I den nu presenterade modellen skulle licensavgiften på cirka 18,4 miljoner euro på 20 år till Solomon R. Guggenheim-stiftelsen täckas med privata medel. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors har fått donationer för det här ändamålet. Licensavgiften har minskat med 10 miljoner dollar jämfört med de tidigare versionerna.

Enligt kritikerna är uppskattningen av museets betydelse för turismnäringen i Helsingfors grovt överdriven.

Byggandet av Guggenheimmuseet kan börja 2019 om politikerna i Helsingfors stadsfullmäktige ger grönt ljus.

Läs mera: Sammanfattning av beredningsgruppens förslag

Stadsstyrelsens vice ordförande och fullmäktigegruppens ordförande Osku Pajamäki (SDP) profilerade sig tidigt som en motståndare, enligt honom själv för att så få andra politiker verkade orka läsa på och fundera vad amerikanernas nya förslag egentligen betyder. Enligt Pajamäki betyder det att Helsingfors betalar, betalar mycket mera än vad som tydligt framgår av beräkningarna.

– För mig är det klart att det nya förslaget tagits fram för att säkra en majoritet i stadsfullmäktige. Detaljer har filats för att få med särskilt De gröna, säger Pajamäki som ägnade halva helgen till att på sociala medier argumentera för sin åsikt.

Det var kanske inte helt förgäves. På måndagsförmiddagen meddelade De grönas Otso Kivekäs, stadsstyrelsens andra vice ordförande och fullmäktigegruppens ordförande, att han röstar nej och ganska långt av samma orsaker som Pajamäki – som Kivekäs inte var överens med på veckoslutet.

– Det var ett svårt beslut eftersom det är potential i förslaget och jag välkomnar nya idéer. Ekonomiplanen är alltför optimistisk i kombination med en grumlig räddningsplan om konceptet inte fungerar, förklarar Kivekäs.

Otso Kivekäs röst avgjorde inte i stadsstyrelsen men man kan kanske säga att det gjorde Laura Kolbes.

SFP:s representant i stadsstyrelsen Marcus Rantala säger att det är bra att stadsfullmäktige avgör frågan om Guggenheim.

– Det är demokrati, säger han.

För Rantala var beslutet – ett ja – inte helt enkelt. Det krävde en hel del funderande.

– För mig väger det tungt att så många aktörer i turismbranschen stöder projektet.

Hotell- och restaurangbranschen, Finnair och Finavia, rederierna och till och med ett stort taxibolag. De satsar alla stora summor pengar.

Debatten i stadsstyrelsen var lugn och omröstningen snabbt överstökad. Styrelsen har sett flera presentationer och fick nu ta del av ytterligare en.

Vad händer om allt går åt pipan och staden måste ta över museet?

– Det finns alltid risker. Om det skulle gå så illa att ingenting funkar har vi ändå byggnaden. Kultursatsningar är ofta kontroversiella. Tänk Kiasma, Musikhuset och operan som med tiden visat sig vara lyckade.

Precis som andra partier är SFP delade i frågan.

– Som det nu ser ut med rösterna två för och tre emot. Vi utgår från att också opinionerna bland våra väljare är delade, säger gruppordförande Björn Månsson.

Är det inte bra och bara rätt att stadsfullmäktige får avgöra museets öde, Osku Pajamäki?

– Jag kan inte riktigt se det på det sättet. Förslaget är stadsstyrelsens och jag är emot det. Då kan jag inte säga att nu slussar vi ärendet vidare, bara.

Hur tror du att det går i fullmäktiges omröstning?

– Det kan gå hur som helt. Det är mycket jämnt, säger Pajamäki.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00