Grundskolans finskundervisning ger inte tillräckliga färdigheter inför arbetslivet

Visst är det bra att repetera grammatik, men att utantill försöka lära sig namnen på alla böjningsformer, då inte ens de finskspråkiga själv kommer ihåg, är onödigt.

Det framgår av namnet att modersmålsinriktad finska (mofi) ska tillämpas för att uppehålla finskan som ett av barnets modersmål. Det språk som kunde utvecklas till ett starkt språk hos finlandssvenskar får man inte läsa förrän på tredje klassen eller ens prata på skolgården åtminstone i flera av huvudstadsregionens lågstadier. Styrkan hos finlandssvenskar borde väl vara att man kan prata två språk flytande – inte bara perfekt svenska.

Jag har läst mofi i tre svenskspråkiga skolor i åtta år. Det är viktigt med undervisning på finska i de svenskspråkiga skolorna i Finland, men finskan i grundskolorna lärs ut på fel sätt. Flera av eleverna som börjar första klassen i Helsingfors är lika starka på båda språken. Då man övar sig läsa och skriva på svenska i tre år innan man börjar med finskan har svenskan utvecklats till en klart högre nivå. Då upplever man att finskkunskaperna inte räcker till – och byter lätt till nybörjarfinska.

Jag tycker att mofin borde inledas på första klassen och undervisas som svenskan – det vill säga som vårt modersmål, inte som ett främmande språk. Till stor del består lektionerna av grammatik och under proven är det grammatiken som testas. I mofi-proven testas däremot väldigt lite grammatik. Finskan lärs ut genom att jämföra och översätta till svenska. Det känns som att vi skulle vara invandrare: vi undervisas i ett nytt språk via ett annat språk vi redan kan.

Visst är det bra att repetera grammatik, men att utantill försöka lära sig namnen på alla böjningsformer, då inte ens de finskspråkiga själv kommer ihåg, är onödigt. Detta leder till att väldigt enkla grejer förklaras mycket invecklat, eleverna ger upp och byter till den lättare finska gruppen – från den grupp som borde passa ens nivå. Komplicerad undervisning leder till dåliga betyg och ovilja att prata finska. Då isoleras finlandssvenskarna mer och mer från det finsktalande Finland.

Jag påstår inte att man borde begränsa den svenskspråkiga servicen, men man borde samarbeta mera med finskspråkiga. Varför inte slå ihop en svenskspråkig och en finskspråkig fotbollsförening? Varför har inte de finsk- och svenskspråkiga skolorna samma administration så att skolåret åtminstone skulle börja på samma dag? Finsk- och svenskspråkiga lever i egna bubblor, det finns flera finskspråkiga som inte känner en enda finlandssvensk och har fördomar gentemot finlandssvenskar.

"Eleverna och elevgrupperna ska också ges möjligheter att bilda nätverk och kommunicera med finskspråkiga elever och grupper", står det i den nya läroplanen. Ändå har jag inte en enda gång under hela grundskolan fått chansen till något samarbete med finska skolor. "Undervisningen ska ordnas så att också elever som avancerar snabbare eller kan språket sedan tidigare kan göra framsteg", men i verkligheten har de elever som redan kan finska bra marginell nytta av alla grammatikens regler. Det sätter hinder för att verkligen göra framsteg som skulle gynna eleverna i framtida arbetslivskunskaper.

Jag hoppas finskundervisningen i grundskolan kunde vara mångsidigare, som modersmålsundervisningen. Jag vill att vi skriver andra sorters texter än bara bokanalyser och analyserar filmer och insändare. Varför inte föra undervisningen utanför skolan? Aktiviteter hittas på finska så fort man går utanför skolgården. Skulle vi inte kunna debattera, skriva dikter eller tal på finska?

Jag vill inte att finskundervisningen ska bli mer krävande, men vill att den ska anpassa sig bättre för att motsvara modersmålsundervisningen, och även inledas tidigare. Jag vill ännu poängtera att detta endast gäller de elever som läser modersmålsinriktad finska. Det är såklart viktigt att behålla nybörjarfinskan. Men vi som har pratat finska och svenska hela livet borde inte uppfostras till att svenska är det enda rätta språket och att finskan bara består av olika undantag i grammatikens regler.

Julia Huovinen, gymnasieelev, Helsingfors

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning