Grundlagsutskottet ser över reglerna i plenisalen – riksdagen röstar om EU-stödpaketet på tisdag

Andra vice talman Juho Eerolas (Sannf) roll under debatten om EU-paketet har väckt diskussion. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Nu ska riksdagens grundlagsutskott reda ut reglerna som gäller bordläggning i plenum, sedan förvirring uppstod under förra veckans maratondebatt. Enligt riksdagsledamoten Mats Löfström (SFP), som är medlem i grundlagsutskottet, kommer frågan upp till behandling redan på tisdag. Då röstar riksdagen också om EU-stödpaketet, bekräftar riksdagen på söndagen.

Grundlagsutskottet kommer att behandla frågan om riksdagens arbetsordning i brådskande ordning på sitt möte på tisdag. Det uppger Mats Löfström (SFP), riksdagsledamot och medlem i grundlagsutskottet.

Utskottets ordförande Antti Rinne (SDP) sade redan i fredags att frågan om bordläggning kommer att behandlas som ett eget ärende i utskottet. På söndagen säger han till Yle att behandlingen kräver att utskottet hör experter på plats, och att man försöker boka in experter redan under de närmaste dagarna.

– Om man begrundar riksdagsbehandlingen av den här återhämtningsfonden och långtidsbudgeten så måste man säga att inte länder det riksdagen och hela institutionen till heder då det kan uppstå en sådan röra kring bordläggningen, säger Rinne till Yle.

Hur snabbt behandlingen fortskrider är ändå osäkert eftersom grundlagsutskottet har också annat på sitt bord – inte minst den omfattande social- och hälsovårdsreformen.

Förvirring

Bakom behovet att reda ut spelreglerna ligger förra veckans maratondebatt om EU:s återhämtningsfond, då förvirring uppstod kring hur många gånger ett ärende kan bordläggas. Debatten inleddes på tisdagen med avsikten att omröstningen skulle ske på onsdagen. I stället pågick debatten, främst på grund av Sannfinländarnas många talturer, i fyra dygn frånsett en del pauser till och med lördag morgon klockan 4.

Då Sannfinländarna föreslog bordläggning till slutet av juni avslog vice talmannen Tarja Filatov (SDP) begäran med hänvisning till att ärendet bordlagts redan en gång, vilket varit praxis, men tog senare tillbaka beslutet. Riksdagen röstade efter det en andra gång om bordläggning.

Mats Löfström sitter i grundlagsutskottet och kritiserade under helgen Sannfinländarna i ett inlägg på Facebook. Löfström anser att partiet missbrukat vedertagen praxis om hur man debatterar i plenisalen.

– Det finns många oskrivna regler om arbetsordningen i riksdagen som bygger på ett förtroende och som har fungerat i hundra år. Om det nu finns individer och partier som inte respekterar det här så måste vi få en noggrannare regelbok med mer detaljerade anvisningar. Det är trist men nödvändigt, säger Löfström.

Mats Löfström (SFP), riksdagsledamot och medlem i grundlagsutskottet, ifrågasätter Sannfinländarnas sätt att förhala beslutsprocessen om EU:s återhämtningsfond. Bild: Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva

Enligt Löfström är målet bland annat att förhindra att en tillfällig majoritet som inte återspeglar hela riksdagen ska kunna tvinga fram en omröstning.

– Om en debatt pågår natt och dag är det svårt att hela tiden ha samtliga ledamöter på plats i plenisalen. Frågan om ett begränsat antal bordläggningar handlar om att man inte ska kunna förhala en process i det oändliga.

Enligt Löfström har det också tidigare i riksdagen förekommit förhalningar av ärenden men inte i den här omfattningen.

– För mig är det viktigt att riksdagsledamöterna har möjlighet att säga allt om ett ärende. Men det handlar inte längre om det om man ber om ordet igen och igen, talar i åtta timmar, hälsar till sin mamma eller efterlyser kommentarer på sociala medier med löfte att läsa upp dem i plenisalen. Det fick vi bevittna nu, säger Löfström.

Politisering alltid möjligt

Också andre vice talman Juho Eerolas (Sannf) roll har väckt diskussion. Talman Anu Vehviläinen (C) beslutade att Eerola inte fick leda ordet under debatten om återhämtningsfonden, eftersom han antytt att han kunde ha godkänt en omröstning som gynnat hans eget parti.

– Att Eerola uttryckt sig på ett sätt som kunde tolkas som att han skulle gynna sitt eget parti under processen är oroväckande. Talmännen ska representera hela riksdagen och inte det egna partiet, säger Löfström.

Enligt Löfström bör ändå själva diskussionen och eventuella förändringar kopplade till riksdagens arbetsordning ledas av talmanskonferensen.

– Grundlagsutskottet ser endast på grundlagsenligheten.

Också grundlagsutskottet har kritiserats för att frågor har politiserats, trots att utskottet ska vara neutralt och ta ställning strikt juridiskt. Misstanken uppstod senast då utskottet med minsta möjliga majoritet beslutade att omröstningen om EU-stödpaketet kräver två tredjedels majoritet i plenum.

Finns det en risk för en politisering även nu?

– Den risken finns alltid och i alla organ eftersom det handlar om människor. Men sett till utskottets historia är det ytterst sällan som saker politiseras. Det har skett ett par gånger.

Riksdagens nästa plenum hålls på tisdag klockan 14. Då röstar riksdagen om att godkänna EU:s återhämtningsfond, bekräftade riksdagen på söndagen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning