Riksdagen godkände att Nyland avgränsas – rättslärda kritiserar regeringen för att "leka gud"

Grundlagsutskottets ordförande Johanna Johanna Ojala-Niemelä (SDP) och statsminister Sanna Marin (SDP) diskuterar de juridiska utmaningarna med beslutet att spärra av Nyland. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Riksdagen har godkänt regeringens plan för att blixtisolera Nyland trots att den fick knivskarp expertkritik och kantades av juridisk-tekniska brister som fördröjde behandlingen. Polisen ska spärra av Nyland natten till lördag.

Riksdagen svalde regeringens historiska beslut att spärra av landskapet Nyland från det övriga landet med anledning av coronaepidemin, men inte otuggat. Grundlagsutskottet gav regeringen bakläxa på fredagen: Förordningen måste spjälkas upp i två delar, vilket fördröjde behandlingen.

Det berodde på en juridisk teknikalitet. Regeringens ursprungliga avsikt att aktivera beredskapslagens 118 paragraf för att skärma av Nyland skulle inte ha fått förklaras i en enda förordning, menade utskottet. Efter bumerangen var regeringens tjänstemän tvungna att ge riksdagen en förordning om att aktivera paragrafen, och en annan som förklarade syftet i detalj.

Statsminister Sanna Marin (SDP) konstaterade i korthet att regeringen har all orsak att foga sig efter grundlagsutskottets krav. Det förlängde förstås riksdagsbehandlingen.

– Ni ska förbereda er på att vi håller flera sessioner i kväll, sade riksdagens talman Matti Vanhanen (C) på eftermiddagen inför en nästan tom plenisal.

Åtminstone de ledamöter som sitter i grundlagsutskottet hade goda skäl att frånvara eftersom de var fullt upptagna med regeringens nya version. Utskottet gav grönt ljus vid 20-tiden varefter riksdagen diskuterade förordningen om att införa begränsningarna i plenum till klockan 22.40. Därmed kan regeringen lämna också den andra förordningen om hur det ska ske. Den ska grundlagsutskottet godkänna i efterskott.

Det innebär att polisen kan spärra av de nyländska in- och utfarterna kring midnatt. Reserestriktionerna ska vara i kraft i tre veckor till och med den 19 april.

Nylänningar i livsfara

Enligt Yle fanns det också substantiella problem i förordningens innehåll. Grundlagsutskottet kommenterade dem inte, men det finns rättslärda som menar att problemen är mycket allvarliga, att det helt enkelt inte kan anses nödvändigt att spärra av ett landskap i det här fallet. Det vore bland annat problematiskt ur människorättsperspektiv.

Till exempel professorn i internationell rätt Martin Scheinin och biträdande professorn i offentlig rätt Pauli Rautiainen kritiserar isoleringsplanen i bloggen Perustuslakiblogi där de hävdar att "regeringen leker gud". Även om avsikten med avspärrningen är att hejda spridningen av det nya coronaviruset i det övriga landet kan den öka risken för att fler isolerade nylänningar smittas, resonerar de.

"Vår bedömning är att man avviker inte bara från grundlagen utan också från de människorättsavtal som Finland har förbundit sig till", skriver professorerna.

Regeringens resonemang går ut på att två grundläggande rättigheter – rätten till liv och rätten till fri rörlighet – står mot varandra, och att rätten till liv då väger tyngre. Men professorerna menar att det inte är så enkelt.

En isolering av Nyland kan förmodligen rädda liv i andra delar av landet om infektionsspridningen hejdas av polis, militär och vägspärrar. Samtidigt skulle myndigheterna ändå blockera vägen för de nylänningar i riskgrupper, företrädesvis äldre, som annars kunde åka ut till sina sommarstugor i andra landskap och isolera sig där, långt borta från virusspridningen i landets tätast befolkade landskap. Därmed skulle regeringens beslut äventyra nyländska liv.

Liv står mot liv

Kanske, menar professorerna, räddar vägspärrarna fler liv i det övriga landet än de offrar i Nyland, men sådana beräkningar duger inte som grund för att tillämpa en exceptionell lösning som för första gången i Finlands historia spärrar av ett helt landskap från det övriga landet.

"Rätten till liv finns på båda sidor av ekvationen, och ett prognostiserat dödstal [i övriga landet] är inte ett godtagbart avvägningsskäl för staten när den bestämmer om åtgärder som man vet leder till att ett antal människor kommer att dö [i Nyland]", skriver professorerna.

Varken Scheinin eller Rautiainen fanns med bland de rättslärda som grundlagsutskottet hörde i den här frågan.

Grundlagsutskottets behandlade också frågan om sjukvårdspersonalens arbetsplikt i beredskapslagens paragraf 95, på klarspråk att myndigheterna kan kalla in personal med sjukvårdsutbildning i åldern 18–67 år för att utföra sådant arbete som är nödvändigt för att bekämpa coronaviruset.

Även på den här punkten kritiserar Martin Scheinin och Pauli Rautiainen planen. De menar att arbetskraftsbristen i vården i första hand borde lösas på frivillig väg.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning