Vårdreformen grundlagsvidrig – men regeringen ger sig inte

Så kom då dagen som landets högsta beslutsfattare i riksdagen hade väntat på som på solens upp- eller möjligtvis nedgång: Grundlagsutskottets dom om regeringens vårdreform. Den snäva tidtabellen riskerar medborgarnas rätt till vård och tvånget att landskapen måste bolagisera vårdtjänsterna, strider likaså mot grundlagen.

Riksdagens grundlagsutskott som har karaktären av grundlagsdomstol, underkänner regeringens planer för vårdreform. Den för snäva tidtabellen innebär enligt utskottet att det finns en risk för en akut vårdkris våren 2019, slår utskottet fast som ett av de mest graverande argumenten mot regeringens planer.

– Det hade uppstått en situation där folk blir utan vård och datorsystemen skulle heller inte fås att fungera i tid. Det fanns många riskfyllda frågetecken, säger grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie (VF).

De största stötestenarna i valfrihetslagen är att regeringen måste backa och inte får tvinga landskapen att bolagisera de offentliga tjänsterna eftersom det hade lett till problem på orter där kommersiella bolag inte vill verka.

Grundlagsutskottets invändningar betyder att det är mindre sannolikt att finländarna om sju månader, den 28 januari 2018, samtidigt som de ska rösta i presidentvalet, också kommer att välja landskapsfullmäktige.

Då regeringen för ett par år sedan beslutade genomföra vårdreformen bestämde den att Centern får sin älsklingsbebis, folkvalda landskapsfullmäktige och Samlingspartiet får sin älsklingsbebis, en privatisering av vårdbranschen och valfrihet för patienterna. Efter bakslaget i grundlagsutskottet är det nu oklart om regeringen tidsmässigt hinner formulera om lagtexterna så att landskapsvalet kan hållas i januari.

Projektchefen för reformerna, understatssekreterare Tuomas Pöysti bedömer att valfrihetslagen blir klar tidigast i november om det behövs en ny remissrunda.

Den tilltänkta landskapsreformen får grönt ljus i grundlagsutskottet men Samlingspartiet kräver att landskaps- och vårdreformerna går hand i hand för att försäkra sig om att det inte går så att Centern får sina landskap medan Samlingspartiet blir utan valfrihet.

"En exceptionell dag"

Grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie ser utskottets utlåtande som exceptionellt eftersom det handlar om "århundradets reform".

– Det är inte ofta grundlagsutskottet tvingas slå fast att de förändringar som behöver göras är så stora att regeringen måste ta itu med sakerna på nytt. Oftast brukar det handla om mindre justeringar.

Utskottets vice ordförande som företräder regeringen, centerledamoten Tapani Tölli försöker låta mer hoppfull:

– Det är lätt att säga att en blixt slog ner och hade sönder allt. Men så är det inte. Nu gör vi de korrigeringar som behövs.

"Knockout för regeringen"

Samtidigt som Tölli låter förstå att vård- och landskapsreformerna blir av, sitter oppositionsledamöterna och utskottsmedlemmarna Ville Niinistö (Gröna) och Anna-Maja Henriksson (SFP) och roas åt Töllis i deras öron överoptimistiska utläggningar.

– Utskottet påtalar betydande risker och det kommer inte att räcka med små justeringar, säger Niinistö.

Henriksson är heller inte nådig:

– Grundlagsutskottets utlåtande är en knockout för regeringens vårdreformsmodell. Det är solklart, även om regeringen nu försöker få saker och ting att se bättre ut. Man kan fråga sig ifall det någonsin har funnits en regeringsproposition som har innehållit så här många grundlagsstridigheter, säger Henriksson.

På fredag ska regeringstrion som består av statsminister Juha Sipilä (C), finansminister Petteri Orpo (Saml) och Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho (NA) träffas för att ta ställning till hur regeringen går vidare med reformerna.

Trots att utskottet varnar för att tidtabellen kan medföra en akut vårdkris ger sig regeringen inte, utan meddelade strax efter utskottets besked, att båda reformerna genomförs som en helhet från och med januari 2019.

Ben Zyskowicz som alldeles nyss tog en suppleantplats i utskottet då Samlingspartiet valde att ge Anne-Mari Virolainens (Saml) plats till Zyskowicz, anser att utskottet har gjort för snäva tolkningar. Zyskowicz har tidigare talat om "grundlagsfundamentalister" och han anser att den yngre generationen av författningsexperter som utskottet har konsulterat, tolkar grundlagen hårdare än sina företrädare.

Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne verkar belåten över regeringens bakslag.

– Inte gör det här regeringens sits lättare och i synnerhet Samlingspartiet och Centern verkar ha interna problem. 2015 såg vi en regeringskris på grund av vårdreformen och nu kan det finnas förutsättningar för det igen, säger Rinne.

Språknämnder föreslås

Med tanke på den svenska servicen innehåller grundlagsutskottets utlåtande vissa förbättringar: De degraderade organ som skulle ha i uppgift att värna om rätten till vård på minoritetsspråket, har uppgraderats till nämnder med något större inflytande.

Grundlagsutskottet kräver också att social- och hälsovårdsutskottet granskar om de språkliga rättigheterna tryggas tillräckligt i praktiken vid Seinäjoki centralsjukhus som har fått utvidgad jour i motsats till sjukhuset i Vasa.

– Jag tolkar det här som att man nu måste se om de språkliga rättigheterna tryggas tillräckligt i Seinäjoki. Om inte kan man tänka sig en modell med 12+1 joursjukhus, säger Anna Maja-Henriksson.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00