Grundlagen kan ändras för att tillåta mer övervakning

Justitieminister Jari Lindström (t.h.) Bild: Jussi Nukari

En arbetsgrupp föreslår ändringar i grundlagen för att kunna ingripa i post- och telefonhemligheten och när man vill inhämta information om militär verksamhet eller något som "allvarligt hotar den allmänna säkerheten".

Det första skedet i en planerad räcka lagändringar för att möjliggöra mer underrättelseverksamhet blev klart på tisdagen.

En arbetsgrupp som enbart fokuserat på vilken ändring som krävs i grundlagen överlämnade sitt förslag till justitieminister Jari Lindström (Sannf).

Lindström efterlyser nu en bred debatt och medger att det handlar om grundläggande samhällsfrågor.

– Jag hoppas på en diskussion, också bland alla medborgare, eftersom det är fråga om grundläggande rättigheter, säger Lindström.

Han säger att det är det "allmänna läget", bland annat terrorism, som ligger bakom regeringens strävan att ändra lagstiftningen.

Så här lyder arbetsgruppens förslag till ändring i grundlagens tionde paragraf om skydd för privatlivet. Förslaget ska nu på utlåtanderunda, och behandlas i en parlamentarisk uppföljningsgrupp.

Grundlagen i Finland kan ändras om riksdagen godkänner den för bordläggning till följande valperiod, då följande riksdag ska godkänna ändringen med 2/3 majoritet. Om grundlagen ska ändras under pågående valperiod krävs 5/6 majoritet.

Så lyder grundlagens 10§ nu:

"Vars och ens privatliv, heder och hemfrid är tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag.

Brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden är okränkbar.

Genom lag kan bestämmas om åtgärder som ingriper i hemfriden och som är nödvändiga för att de grundläggande fri- och rättigheterna skall kunna tryggas eller för att brott skall kunna utredas.

Genom lag kan också bestämmas om sådana begränsningar i meddelandehemligheten som är nödvändiga vid utredning av brott som äventyrar individens eller samhällets säkerhet eller hemfriden, vid rättegång och säkerhetskontroll samt under frihetsberövande."

Så föreslås grundlagens 10§ ändras:

"Vars och ens privatliv, heder och hemfrid är tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag.

Brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden är okränkbar.

Genom lag kan föreskrivas om åtgärder som ingriper i hemfriden och som är nödvändiga för att de grundläggande fri- och rättigheterna skall kunna tryggas eller för att brott skall kunna utredas.

Genom lag kan föreskrivas om sådana begränsningar i meddelandehemligheten som är nödvändiga vid bekämpning av brott som äventyrar individens eller samhällets säkerhet eller hemfriden, vid rättegång, vid säkerhetskontroll och under frihetsberövande samt för att inhämta information om militär verksamhet eller sådan annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten. "

De mer konkreta delarna av processen bereds hos Försvarsministeriet och Inrikesministeriet: Där formuleras de lagförslag som innebär större befogenheter att avlyssna finländare också i sådana fall då inget brott ännu misstänks, men då meddelandetrafiken är kopplad till någon verksamhet som anses allvarligt hota den allmänna säkerheten.

Den stora förändringen kommer alltså inte att ske i verksamhetssätt, utan i det faktum att övervakning kan ske i ett tidigare skede än förr, bland annat hos Skyddspolisen. Inrikesministeriets förslag är ännu inte klart.

Men enligt Helsingin Sanomat föreslås Skyddspolisens högsta chef få större befogenheter att bestämma om övervakning av finländare i utlandet. I gengäld föreslås en ny övervakningsinstans som skulle granska hur befogenheterna används.

– Vår arbetsgrupp har enbart tittat på vilka kriterier i grundlagen som tillåter begränsningar i meddelandehemligheten, säger arbetsgruppens ordförande Sami Manninen, chef för lagberedningsavdelningen på Justitieministeriet.

Hittills har meddelandehemligheten begränsats när brott misstänks, men i förslagen ska grundlagen också tillåta övervakning kring något som "allvarligt hotar den allmänna säkerheten".

Vad det kan vara, och hur det ska gå till, har inte den här gruppen tagit ställning till. Men Manninen påpekar att internationell rätt och människorättsavtal kräver att övervakningen är begränsad och definierad.

– Det här möjliggör inte någon massövervakning, utan enbart på ett begränsat och riktat sätt, säger Manninen.

Den europeiska människorättskonventionen har i sin rättspraxis krävt att övervakning som bryter meddelandehemligheten måste uppfylla en rad krav: Den ska basera sig på lag och vara förutsägbar, de människogrupper och de handlingar som kan utlösa ett övervakningsbehov måste vara definierade, det måste finnas en tidsgräns på övervakningen, klara regler för hanteringen av information och för hur informationen förstörs i efterhand.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning