Grönt ljus för Spårjokern trots flygekorrar

Spårjokerns rutt. Bild: HBL

Det är bara att starta motorsågen trots flygekorrarna i Smedjebacka. Nylands NTM-central ger grönt ljus för avverkning, och på fredagen avslog Helsingfors förvaltningsdomstol ansökan om verkställighetsförbud.

I början av maj skulle avverkningen ha börjat inför byggarbetet med Spårjokern i Smedjebacka i västra Helsingfors. Men avverkningen fick vänta efter att en invånarförening och Helsingfors naturskyddsförening lämnat in besvär till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland med hänvisning till att det finns flygekorrar i området.

NTM-centralen gav grönt ljus förra veckan, och nu har Helsingfors förvaltningsdomstol avslagit invånarnas ansökan om verkställighetsförbud.

– NTM-centralen har besökt platsen två gånger och utrett saken grundligt, och anser att det finns tillräckligt med plats och boträd för flygekorren i skogsområdet också om träden på det aktuella området fälls. Det här var ingen överraskning, vi har hela tiden varit medvetna om flygekorrarna och utrett och rådfrågat NTM-centralen under planeringen, säger projektchefen Juha Saarikoski vid Helsingfors stad.

Spårjokern har planerats länge och ersätter huvudstadsregionens populäraste busslinje, 550. Då den är klar ska det finnas 25 kilometer snabbspårväg mellan Östra centrum i Helsingfors och Kägeludden i Esbo.

Nya byggplatser

I början av juni inleddes byggandet och pågår nu på över tio platser längs med linjen. I Smedjebacka ska linjens enda tunnel finnas, och det är en av orsakerna till att arbetet brådskar. Nu kommer man att sätta i gång så fort som möjligt, och Saarikoski hoppas att avverkningen är avklarad inom den här månaden.

– Att bygga tunneln tar ganska lång tid, och det är bättre ju tidigare vi kommer i gång. Vi måste komma tillräckligt långt med grävarbetet före marken fryser, annars är det både dyrare och svårare. Hinner vi gräva tillräckligt djupt före marken fryser spelar det sedan ingen roll, djupt nere är temperaturen densamma, säger Saarikoski, som uppskattar att det kommer att ta ungefär ett år att gräva den 375 meter långa tunneln.

En annan orsak till att det brådskar handlar om vad man gör med den markmassa som ska ur vägen.

– Tanken är att använda massan på de andra byggplatserna på linjen. Om grävarbetet försenas måste vi i stället köpa fyllnadsmaterial på annat håll, och föra det material vi gräver upp någon annanstans. Kan vi använda materialet på våra egna byggplatser sparar det både pengar och klimatet då man inte behöver forsla omkring stenmassor i onödan, säger Saarikoski.

Under slutet av sommaren kommer arbetet med spårvägen att inledas på flera nya platser längs med linjen.

– Då folk är tillbaka från semestrarna och trafiken ökar kommer det säkert att märkas. På Spårjokerns webbplats kan man hålla sig uppdaterad om pågående byggarbeten.