Grönt gallupras kan synas också i Helsingfors

Busholmen är en del av södra Helsingfors. De som lider av trafikproblemen är stadsborna och kanske ett stort miljöparti.

En av Helsingfors mest framstående politiker med ansvar för stadsplaneringen är grön. Färgens prägel är därför stark i strategierna. Programmen som godkänts av förtroendevalda i stadsfullmäktige är riktlinjer för tjänstemän som planerar bostäder och trafik. Biträdande borgmästare Anni Sinnemäki backas offentligt upp av Jan Vapaavuori som är samlingspartist. Tillsammans bestämmer partierna hur och vad huvudstaden bygger.

Just nu är det aktuellt med Busholmen som är den nya stadsdelen i anslutning till havet och hela södra Helsingfors. För många stadsbor är Busholmen som varmt kiss i byxan. För arga skattebetalare står Busholmen för mycket som går fel i huvudstadens stadsplanering och det är knappast till fördel för De gröna, som aktivt gör mycket för att minska på biltrafiken. De som i dag andas in långtradarnas ångor i Gräsvikens stora trafikkorsning eller sitter i oändligt sena spårvagnar är knappast trafikplanerare eller förtroendevalda. Det är barn och turister. Sådana som går, cyklar och åker eller kör kollektivtrafik i området för att de måste göra det.

Många tror att Busholmen enbart handlar om fiffigt boende. Men stadsdelen är också ekonomi och politik. Sedan många år är det oppositionella riksdagspartiet De gröna också en maktfaktor i huvudstaden. Med drygt ett halvt år till riksdagsvalet dalar stödet i riket kraftigt, men det är knappast på grund av trafikproblemen i Busholmen. Busholmen och överlag misslyckanden med spårtrafiken i huvudstadsregionen, som framför allt De gröna vill bygga ut, orsakar däremot spänningar i stadshuset i Helsingfors.

Jag ska vara tydlig på en punkt. Busholmen är ett otroligt fint och modernt bostadskvarter med kort avstånd till den gamla stenstadens centrum. Bäst är att titta, höra och lukta med helt egna sinnen. Men det är inte möjligt ens under en vecka. Problemen blir ändå tydliga nästan lika snabbt som bläcket i låneavtalet för nya bostaden hinner torka.

I Helsingfors stads och Bostadsmässans broschyrer, intervjuer och utskick framstår Busholmen som en glassig stadsdel. Detta är framtiden, tänker förhoppningsfulla invånare när de slussar sitt avfall ner i rör som för skräpet till en stor underjordisk samlingsplats. I drömmarna är Busholmen fri från bruset på Mechelingatan i Tölö, Lönnrotsgatan i Gräsviken, Sandviken med torget, hela Bulevarden, Docksgatan och vidare Ärtholmen, Rödbergen och Ulrikasborg. Här bor man utan bekymmer. Samtidigt är sanningen den att färjorna till Estland är en betydande inkomstkälla för hamnen som administreras av staden. Därför tillåts terminalerna på Busholmen växa och ställer man knepiga frågor om alla arrangemangen är svaret att de sammanlagda skattepengarna är bra för staden som helhet.

Så vad göra? Busholmen är i centrum och ligger ändå lite avsides. Sett från gatan och stora delar av dygnet är det ett rörigt virrvarr av smutsig trafik vid infarterna. När exempelvis stadsdelens idrottsplats om några år är färdig kommer trafiken i området att öka.

De omtalade problemen gick att förutse för det fanns planer och skisser och alla möjliga funderingar och det byggdes en frakthamn i Nordsjö uttryckligen för att slippa merparten av den tunga trafiken på Skatudden, i Södra hamnen och Västra hamnen. Åtminstone i två årtionden har det funnits plumpar i protokollet, men få av beslutsfattarna har riktigt tagit i utmaningen. Därför är broarna till och från Busholmen överbelastade, taxiförarna sura och kostnaden för ännu en magisk tunnel estimerad till 300 miljoner euro. Det är bra att minnas då Helsingforspolitikerna monterar ned gamla kraftkällor, satsar på den växande turistnäringen, på invandrare samt överlag bygger nya cykelvägar och mera stad. För många väljare går det nu lite för fort. De gröna vill annat men finländarna köper fler nya bilar också i städerna.

Det är inte enbart på Mechelingatan som många river sig i håret. Området kring Busholmen, Gräsviken och Västerleden har ofta tung trafik. Bild: Tommy Pohjola

Tommy Pohjola Reporter

BAKGRUND

Busholmen

Nya stadsdelen är ett av de största byggprojekten i landet. Enligt Helsingfors stad byggs här en rejäl och tät stadsstruktur med goda trafikförbindelser.

Bostadsbyggandet började 2010 och väntas pågå i ytterligare 15 år.

Mest affärsliv ska det bli i de centrala kvarteren kring korsningarna mellan Västrahamnsgatan och Medelhavsgatan och Atlantgatan.

Gröna mätningar

På riksplan sviktar finländarnas stöd för De gröna. Enligt Yles mätning i april låg partiet på 14,9 procent, men har nu sjunkit till 12,6 procent. År 2017 var partiets väljarstöd uppe i 17,8 procent.

I senaste kommunalvalet fick De gröna 21 platser i Helsingforsfullmäktige. I procent betyder det 24,1. Siffrorna var de näst högsta i huvudstaden.

Forskningsdirektör Tuomo Turja säger till Yle att de grupper som nu har övergett De gröna är kvinnor, högutbildade och mellan 50- och 64-åringar. En annan grupp som säger att de inte stöder De gröna är lågutbildade arbetare.

Taloustutkimus har gjort den nya undersökningen för Yles del 13.8–4.9.2018.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33