Gröna vill finansiera forskning, dra bort industristöd i stället

Skattelättnader, utbildning och bistånd. Det vill De grönas ordförande Ville Niinistö satsa på, och i stället skära ner i stödet för utsläppshandeln inom den tunga industrin. Bild: Jussi Nukari

Nu börjar skuggbudgetsäsongen – först ut är De gröna. Partiets förslag är att flytta pengar från vissa industristöd och från kilometerersättningar tillbaka till utbildningssektorn.

De grönas skuggbudget har en slutsumma som är omkring 13 miljoner dyrare än regeringens budgetförslag 2017.

800 miljoner skulle De gröna fördela annorlunda både på utgifts- och intäktssidan.

Den största enskilda skillnaden till regeringens budget är utbildning och forskning, där partiet skulle backa regeringens nedskärningar. I nästa års budget är det omkring en halv miljard De gröna skulle lägga på dagvården, grundskolor, yrkesskolor, universitet, studiestöd och forskningsanslag.

Intäkterna skulle oppositionspartiet hämta via minskade skattelättnader för fossila bränslen i industrin, slopade ersättningar för utsläppsrätter inom energiintensiv industri, minskade kilometerersättningar och en skärpt beskattning på utdelning från olistade bolag.

Regeringen har motiverat industristöden med att den inte vill ta risken att antalet arbetstillfällen inom industrin minskar då sysselsättningsläget är svårt.

De gröna är beredda att ta risken.

– Men det är klart att man tänker på den enskilda maskinarbetaren och hur det slår mot den anställda, men tanken är att genomföra det så att det inte ska vara en stor enskild förändring. I praktiken är det en fjärdedel av skattesubventionen för diesel och bränsle för arbetsmaskiner som vi föreslår att slopa, säger riksdagsledamot Touko Aalto.

För jordbrukens del vill partiet styra investeringarna mot biogasinvesteringar med att vika 25 miljoner i stöd för det.

De gröna anser att statssubventioner inte ska vara ägnade "att cementera gammal industri". Krympandet av kilometerersättningarna motiverar partiet med att ersättningen är överdimensionerad.

De gröna har med regeringens skatteavdrag för personföretag i sitt förslag, men med en övre gräns vid inkomster på över 50 000 euro.

– Det blir inte så att man mister avdraget då det går över gränsen, utan alla får det men bara för den del som underskrider 50 000, säger partiordförande Ville Niinistö.

De gröna är inte heller beredda att slopa skatten på socker, även om Finland blir tvunget att backa godisskatten i nuvarande form på grund av EU:s konkurrensregler. Partiet vill i stället omvandla skatten till en skatt på tillsatt socker.

– Det är en vettig skatt, med tanke på hälsoskäl och den mängd socker som konsumeras, säger Niinistö.

Utöver regeringens skattelättnader på inkomstskatten vill De gröna ytterligare ge mer skatteavdrag som gynnar låginkomsttagare, det vill säga ett större avdrag på både arbetsinkomsten och grundavdraget för kommunskatten. Partiet beräknar, med hjälp av riksdagens informationstjänst, att avdragen mest skulle gynna personer som tjänar upp till 2 500 euro i månaden. Enligt riksdagens kalkyl skulle de disponibla inkomsterna krympa med en knapp procent för den tiondel som har de högsta inkomsterna, men stiga i de övriga inkomstklasserna.

– Det här gäller till exempel offentligt anställda som under de kommande tre åren förlorar en del av sin semesterersättning enligt konkurrenskraftsavtalet.

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54