Grön våg i Tyskland, högerextrem frammarsch i belgiska Flandern – så visar prognoserna i Europa

Valprognoserna följs noggrant med i Europaparlamentets hus i Bryssel. Bild: Emmanuel Dunand/AFP-Lehtikuva

Tysklands gröna slår rekord i EU-valet och mer än dubblar sina röster. På andra håll går även högerpopulisterna framåt under en spretig valdag i Europa.

De gröna jublade rejält över stora framgångar för det tyska miljöpartiet. Med 22 procent i en vallokalsundersökning placerar sig De gröna på andra plats bakom konservativa CDU/CSU. Och resultatet är mer än dubbelt så bra som i valet 2014.

Fakta

EU-valet i Tyskland

Tyskland håller val till Europaparlamentet den 26 maj. Sammanlagt 41 partier ställer upp, betydligt fler än i valet 2014.

Till skillnad från i valet till förbundsdagen (tyska parlamentet) finns ingen procentspärr, vilket innebär att även obskyra partier som nynazistiska NPD och skämtpartiet Die Partei har fått tillsätta tyska mandat i Europaparlamentet.

Vallokalerna stängde klockan 18 och ett preliminärt officiellt valresultat väntas någon gång efter klockan 23.

Källa: Bundeszentrale für politische Bildung, TT

– Det är första gången som klimatförändringarna har spelat en så stor roll i ett val, säger partiordföranden Robert Habeck till nyhetsbyrån AFP.

– Den gröna gruppen kommer att vara större än någonsin i EU-parlamentet. Kvällen kommer att vara grön och fantastisk, jublade toppkandidaten Bas Eickhout på en pressträff i EU-parlamentet i Bryssel, enligt franska tidningen Le Monde.

Främlingsfientliga och EU-kritiska Alternativ för Tyskland (AFD) ser också ut att göra ett starkt val, med omkring 10,5 procent av rösterna. Det är en stadig ökning sedan valet 2014, då det då relativt nygrundade partiet landade på 7,1 procent.

I stort sett i linje med förväntningarna hamnar vänsterpartiet Die Linke, som med omkring 5,5 procent backar något jämfört med 2014. Lika stort ser liberala och näringslivsvänliga FDP ut att bli, vilket är en ökning på runt 2 procentenheter jämfört med förra valet.

Rent förkrossande är facit för socialdemokratiska SPD, vars prognosticerade 15 procent underträffar de redan lågt ställda förväntningarna. Ordförande Andrea Nahles, som under söndagen även för första gången sedan 1946 fick se partiet besegrat i delstatsvalet i SPD-fästet Bremen, kallar resultatet för "extremt nedslående".

En "svart söndag" i Flandern

Tidningen De Standaard rapporterar om en kraftig frammarsch för högerextrema separatistpartiet Vlaams Belang i den norra delen av landet.

– Resultaten överraskar även mig, men låt oss vänta ett tag, de är än så länge bara preliminära, sade partiledaren Filip Dewinter vid 17-tiden sedan partiet i flera områden fått en bra bit över 20 procent av rösterna.

I Bryssel och det fransktalande Vallonien tycks samtidigt socialdemokratiska PS göra ett starkt val efter fem år i opposition. PS får enligt en opinionsmätning från tv-kanalen RTL under valdagen stöd av 27 procent, mot 19,5 för liberala regeringspartiet MR och 13,5 för miljöpartiet Ecolo.

Styret i Belgien är komplicerat och tudelat, där i princip alla politiska inriktningar företräds av två partier: ett fransktalande och ett flamländskt.

Som vanligt väntas långa förhandlingar innan en ny regering kan tillträda. För tillfället styr liberala premiärministern Charles Michel över en minoritetsregering med liberaler från både Flandern och Vallonien samt de flamländska kristdemokraterna.

Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz. Bild: Michael Gruber/TT-AP

Österrikes höger framåt – trots regeringskris

Den österrikiska högern ser ut att gå stärkt ur EU-valet, trots den regeringskris som rasar i Wien.

Förbundskanslern Sebastian Kurz konservativa ÖVP får enligt prognoser omkring 34,5 procent av rösterna, vilket är över 7 procentenheter mer än i valet 2014. Näst störst blir socialdemokratiska oppositionspartiet SPÖ som backar något till omkring 23,5 procent, medan det skandaldrabbade nationalistpartiet FPÖ tappar runt 2 procentenheter och ser ut att landa på 17,5 procent.

Miljöpartiet De gröna får enligt prognoserna 13,5 procent, något mindre än 2014, och liberala Neos 8 procent, vilket är i linje med resultatet i förra EU-valet.

Valdeltagandet följer trenden i EU i stort, och ser enligt public service-bolaget ORF ut att landa på över 50 procent för första gången sedan 1996.

Macron omkörd av Le Pen i Frankrike

I Frankrike lyfte taket hos Marine Le Pens Nationell samling vid 20-tiden då vallokalsundersökningar gav hennes parti 24,2 procent mot 22,4 för president Emmanuel Macrons Republiken på väg.

Stämmer siffrorna skiljer visserligen bara ett mandat till Le Pens fördel – men prestigemässigt är det en tung seger för henne.

– Någonting är på väg att hända, förklarade hon leende redan på förhand när hon anlände till sin valvaka, enligt tidningen Le Monde.

Bakom de två stora gjorde framför allt den franska högern ett katastrofval, med bara 8,5 procent i mätningen.

Frankrikes miljöparti EELV gjorde i sin tur en rejäl frammarsch på valdagen och landade på 12,7 procent i vallokalsundersökningen.

I Ungern vinner premiärminister Viktor Orbáns parti en stor seger. Över hälften av dem som gick till valurnorna i Ungern, 56 procent, lade sin röst på Fidesz, enligt en vallokalsundersökning.

Frankrikes president Emmanuel Macron och hans hustru Brigitte Macron skakar hand med väljare efter att ha röstat i Le Touquet i norra Frankrike. Bild: Ludovic Marin/TT-AP

Ungerns premiärminister Viktor Orbán i en vallokal i Budapest. Bild: Szilard Koszticsak/TT-AP-MTI

EU-kritiska partier backar i Danmark

Danska Socialdemokratiet ser ut att bli största danska parti i EU-parlamentet, med 4 av de 13 ledamöterna. De EU-kritiska partierna däremot åker på pisk.

Folkebevægelsen mod EU, en tvärpolitisk rörelse som arbetar för att Danmark ska lämna EU, ser ut att få lämna parlamentet helt. Och Dansk folkeparti, som ibland beskrivs som ett systerparti till Sverigedemokraterna, backar kraftigt – från fyra platser till en, rapporterar Danmarks radio med hänvisning till vallokalsundersökningar.

Mittenliberala Venstre ser dock ut att plocka ytterligare ett mandat och landa på tre platser. Och vänsterorienterade Enhedslistan kommer av allt att döma in i parlamentet med ett mandat.

Danskarnas intresse för valet till EU-parlamentet ser ut att vara mycket högt. En timme innan vallokalerna skulle stänga låg valdeltagandet på 63,2 procent, enligt nyhetsbyrån Ritzaus vallokalsundersökning. Det är det högsta på minst 20 år, vid det förra EU-valet 2014 var valdeltagandet 56,3 procent.

– Jag är djupt imponerad och faktiskt också överraskad över de här uppgifterna. Det är imponerande att se att danskarna har lagt så mycket tid och uppmärksamhet på EU-valet, säger Kasper Møller Hansen, statsvetare vid Köpenhamns universitet.

Detta kan ses i ljuset av att Danmark håller val till folketinget den 5 juni och såväl mediers som politikers främsta fokus ligger på det snarare än EU-valet.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning