Grattis! – 10 skäl att fira 104-åringen

Bild: Mikael Bobacka

Finland fyller 104. Trots coronaoro och pandemibegränsningar skruvar vi nu in mikroskopet på maximal förstoring och får syn på det som är – bra.

Veteraner har krigat, generationer har återuppbyggt, vetenskapssamfundet har forskat och miljoner finländare har bidragit på andra sätt till det – ett gott liv i Finland.

Vi spänner blicken i tio av de konkreta fenomen som gör Finland till ett bra land att leva i.

Bild: Hbl

1. Personlig sfär. Ge varje finländare ett lika stort personligt område på landets karta och alla får en egen ruta på ungefär 250 gånger 250 meter. I det perspektivet är det lätt att begripa att två meter mellan två finländare på en busshållplats = trängsel. Finlands befolkningstäthet på 16 personer per kvadratkilometer bäddar för tanken att en meter till närmaste medmänniska i ett köpcenter eller på tåget är ett osunt avstånd. I coronatider är det en styrka.




Bild: HBL

2. Biblioteken. Finland läser – också böcker – och biblioteken har sett till att hänga med i svängarna. De betjänar lika gratis som förr, men utvidgar sin relation till besökarna. På de mest avancerade biblioteken kan du låna böcker, filmer, 3D-skrivare, pulkor, symaskiner och mötesrum. På en del orter samarbetar biblioteken intensivt med kommunens socialtjänst och ungdomsledare. Biblioteken får också vara eleganta rum; både Ode i Helsingfors och Fyyri i Kyrkslätt har belönats flerfalt för sin arkitektur.


Varje år sedan den första rapporten 2012 rangordnar FN världens länder på en lyckoskala. I år landade Finland på talet 7,889 av 10 och får kalla sig lyckligast i världen. Året innan var vi lyckliga till ett värde av 7,842 poäng. Det är bäst i världen två år på raken.

FN:s lyckoindex räknas ut med hjälp av sex delområden: livslängd, inkomst, social omsorg, frihet, förtroende och generositet. För den globala lyckorapporten World Happiness Report har också 3 000 finländare fått bedöma sitt liv på en lycklighetsskala från 0 till 10.

Kalla gärna vår lista bristfällig, men berätta också vad som verkligen borde ha kvalat in. Vad är bra i Finland? Under de följande månaderna plockar vi upp fenomen bland era förslag och skriver om dem. Skriv till annika.rentola@hbl.fi.


Bild: HBL

3. Rent vatten. I Finland tar vi rent kranvatten för givet, men för nästan alla andra i hela världen är vår självklarhet likställd med lyx. Vi spolar rent vatten i toaletten och duschar i dricksvatten. Oftast behöver vi inte ens irritera oss över trötta strålar och dåligt tryck när vi vill skrubba kroppen. Finländarna använder 120–150 liter vatten per dygn, också som dolt vatten, alltså det som används för att producera mat, varor och tjänster. På Finlands miljöcentral talar man för en vattensmart cirkulär ekonomi. Tanken: ju mindre personligt vattenfotavtryck, desto mindre belastning på vattendragen.


Bild: HBL

4. Frisk luft. Forskare har (senast i rapporten State of Global Air/2020) börjat koppla förtida födslar och låg födelsevikt till luftföroreningar. Över 90 procent av världens befolkning bor i områden med sämre luft är Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar. Enligt WHO har just Finland den bästa luftkvaliteten i världen: i medeltal en koncentration på 6 mikrogram finpartiklar per kubikmeter luft. Vi ligger väl till av flera orsaker: geografiskt läge, en liten befolkning, väderförhållandena och relativt låga utsläppsmängder. Vill du kolla in luftkvaliteten i världen i realtid kan du ta upp kartan på adressen https://waqi.info.


Bild: HBL

5. Mjukstart i livet. Ett barn som föds i Finland får en konkret mjukstart i form av en madrasserad sovlåda, sovsäck, vinteroverall och andra mjuka kläder på statens bekostnad. Strikt taget är det barnets mamma som får lådan (eller 170 euro), och mycket mer. Hon får gratis mödrarådgivning, läkarkontroller plus moderskapspenning i 105 vardagar. Efter det kan föräldrarna välja vilkendera av dem som är föräldraledig i ett halvår framöver. Utöver detta kan barnets pappa få betalt för 36 lediga vardagar på tumanhand med sitt barn. Barnbidrag betalas ut fram till barnets 17-årsdag. I Finland får de flesta babyer alltså en start hemma med minst en förälder i minst nio månader.


Bild: HBL

6. Rymdmat. Solar Foods är ett av de finska uppstartsföretag i livsmedelsbranschen som tar fram mat i laboratorium. Med hjälp av elektricitet producerar företaget väte, som tillsammans med koldioxid, vatten, mineraler och vitaminer får en mikrobmassa att växa i provrör. Produkten kallas solein och är ett proteinpulver, som en dag både kan bli en ingrediens i din plättsmet och finnas på astronautmenyn under rymdfärder. Finska livsmedelsforskare har tänkt bra också förr: vi har xylitoltuggummi för tandhälsan och margarin som sänker kolesterolvärden. Under utveckling finns också svampen Paecilomyces variotii, som det finska företaget Eniferbio använder för att ta fram ett ekologiskt alternativ till sojaprotein.


Bild: HBL

7. Strokehjälp. Universitetssjukhusen i Finland kan ge världens snabbaste hjälp den dag din hjärna kraschar. Om din hjärna blir utan syre dör 1,9 miljoner nervceller i den per minut. Den så kallade Helsingforsmodellen har snabbat upp processen så att du kan få behandling för en blodpropp i hjärnan inom 20 minuter efter att ambulansen har bromsat in vid sjukhusdörren. Det kan rädda dig till ett gott liv. Neurologerna vid Mejlans strokeenhet hjälper dessutom kolleger, och därmed patienter, på olika centralsjukhus via videokonsultation.


Bild: HBL

8. Studentlunch. I Helsingfors ägs studentrestaurangerna under loggan Unicafé av Helsingfors universitets studentkår, som driver verksamheten genom företaget Ylva. För 2,70 euro får studerandena välja bland olika lunchalternativ – från veganrätter till klassikern ugnskorv. Unicafé arbetar för att minska matsvinnet i världen genom att sälja ut överbliven mat billigt. Restaurangerna rekryterar personal jämställt och jämlikt. Hela konceptet är en förlängning av den finska traditionen av gratis, varm skollunch för alla. Med hälsosam mat i magen orkar man tänka bra. Billig och bra studentlunch är en självklarhet också i landets övriga universitetsstäder.


Bild: HBL

9. Bastu för alla. Vi har bastu i simhallen, på gymmet, på stugan, i höghuslägenheten, på hotellet, på landet, vid sjön, i grannkvarteret. Vi värmer med ved och el, vi badar privat och tillsammans. Framför allt är vi nakna tillsammans också med främmande människor utan att det är något konstigt med den saken. Bastu är ren kropp och avslappning, men bastun är också det rum där vi öppnar våra hjärtan. Här möts vi på lika villkor, öppnar örat för varandras glädje och sorg.



Bild: HBL

10. Gatumode. I Helsingfors kan du gå ut i kostym, kombinera papiljotter med gummistövlar, dra på dig pyjamasbyxor till högklackat eller välja munkjacka över korsett och toppa med bling. Få höjer på ögonbrynen. På bloggen Hel Looks har Liisa Jokinen och Sampo Karjalainen samlat gatumode i Helsingfors sedan 2005. Bara att låta sig inspireras. Helsingfors klädglädje har till och med noterats i The Wall Street Journal.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning