Granskning visar att universitetens ekonomiska ställning har varit mycket bra

Bild: Leif Weckström

Statens revisionsverk har granskat universitetens statsfinansiering. I flera universitet utgör de allmänna kostnaderna, till exempel kostnaderna för förvaltning, stödtjänster och lokaler, 70–90 procent av de totala kostnaderna.

Utifrån Statens revisionsverks granskning har universitetens ekonomiska ställning, sett till likviditeten och soliditeten, varit mycket bra de senaste åren. Målet för likviditet var 1,5, medan det realiserade värdet har varierat mellan 2 och 5 för flera universitet, beroende på hur placeringstillgångarna har beräknats.

Soliditetsmålet på 60 procent har också överskridits klart: den realiserade soliditetsgraden har varit 80–90 procent i flera universitet.

Det blev enklare att jämföra universitetens ekonomiska ställningar 2017 när Undervisnings- och kulturministeriet fastslog att universitetens placeringstillgångar skulle behandlas med enhetliga metoder.

Finansieringen av universiteten bygger främst på statlig basfinansiering, som uppgick till 1,8 miljarder euro 2017.

Dessutom finansierades universiteten av Finlands Akademi med 0,3 miljarder euro och av Business Finland (tidigare Tekes) med 0,12 miljarder euro.

– Undervisnings- och kulturministeriet bör som en del av högskolepolitiken fastställa vilken ekonomisk ställning universiteten nu ska försöka nå. Utifrån detta är det möjligt att fastslå hur stor statsfinansiering och hur stora statliga kapitalinvesteringar som behövs. Dessutom gäller det att säkerställa att universiteten och ministeriet beräknar och tolkar data om den ekonomiska ställningen enligt samma principer, säger Harri Myllyoja, ledande redovisningsrevisor på Statens revisionsverk, i ett pressmeddelande.

Universitetens kostnadsstrukturer varierar. I flera universitet utgör de allmänna kostnaderna, till exempel kostnaderna för förvaltning, stödtjänster och lokaler, 70–90 procent av de totala kostnaderna. Det innebär att i snitt närmare hälften av det eurobelopp som i statsbudgeten har anvisats för forskning används för andra utgifter än direkta forskningsutgifter.

– När riksdagen beslutar om statsbudgeten, bör den få riktiga och tillräckliga uppgifter om hur den forskningsfinansiering som betalas från statsbudgeten i verkligheten fördelas i universiteten, säger Myllyoja.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning