Grankullaborna kan få stadscyklar, och helsingforsare cykla ända till Vanda

Är stadscyklarna kanariegula i framtiden? Och kan man cykla från innerstaden ända till Kyrkslätt? Bland annat det här ska Helsingforsregionens trafik nu fundera på. Bild: Dann Pettersson/HBL-arkiv

Stora förändringar är på gång i huvudstadsregionen. Om några år kan nätverket med stadscyklar växa kraftigt.

Från och med 2025 kan det hända att alla de nio städer och kommuner som hör till Helsingforsregionens trafik (HRT) har egna stadscyklar.

– Men varje kommun avgör själv om de inför stadscyklarna, säger Mari Flink, som är avdelningschef på HRT.

De städer och kommuner som går in för cyklarna väljer själva hur stort antal cyklar och stationer de vill ha.

Ändringen väntas bli betydande för dem som redan nu använder stadscyklar i Helsingfors, Esbo eller Vanda. I de två förstnämnda städerna går det att cykla över stadsgränsen. Men Vanda har egna stadscyklar och det går inte att parkera cykeln på Helsingfors sida av stadsgränsen och vice versa.

I Grankulla å sin sida saknas stadscyklar helt och hållet. Ett invånarinitiativ från i höst påpekar den här bristen.

"Det skulle vara behändigt att kunna cykla till Grankulla från stationen i Alberga (i Esbo, reds. anm.) och tvärtom. Nu när lokaltågen ställs in skulle det vara speciellt nödvändigt", står det i initiativet.

– Signalen från kommunerna som hör till HRT har varit att de är positivt inställda till stadscyklar, säger Flink.

Det betyder att chansen är stor att det kommer att gå att cykla mellan Grankulla och Esbo eller mellan Vanda och Helsingfors i framtiden. Flink berättar att det kommer mycket respons från just Vanda om att man önskar att staden ska ha samma cykelsystem som Helsingfors och Esbo.

Kommer cyklarna också i framtiden att vara kanariegula och vara av samma modell?

– Det är svårt att nu säga vilken färg de kommer att ha. Vi inleder nämligen planeringen nu.

I Helsingfors och Esbo finansieras cyklarna delvis med reklam. Den kommer nu från Alepa. År 2024 konkurrensutsätts annonsören och då klarnar det vilket företags logotyp som pryder cyklarna.

Bild: Dann Pettersson/HBL

"Blev en stor framgång"

Förutom de större städerna hör också kranskommunerna till HRT, det vill säga Kyrkslätt, Sibbo, Sjundeå, Tusby och Kervo.

Ponera att man skulle vilja cykla från Helsingfors till Kyrkslätt. Men med det nuvarande systemet löper ju den tid du kan använda cykeln ut efter 30 minuter. Det räcker inte för att ta sig ända fram?

– Det är helt sant att man inte cyklar den sträckan på 30 minuter. Men jag kan ännu inte säga hur den regionala tjänstemodellen kommer att se ut, säger Flink.

HRT har några år på sig att komma fram till hur de regionala cyklarna ska användas. Frågorna är många. Ska man kunna åka långa sträckor eller trampa över stads- och kommungränserna? Och behöver utbudet utökas så att det också finns el- och lådcyklar? Ska man kunna cykla året runt?

Redan för tio år sedan föreslog Helsingfors för Esbo och Vanda att de tre städerna skulle ha ett gemensamt system för stadscyklar. Men den gången ville varken Esbo eller Vanda vara med.

– Stadscyklarna blev en stor framgång och sedan ville både Esbo och Vanda också ha dem. Nu åtgärdar vi den här situationen så att cyklarna kan bli regionala.

Flink glädjer sig över att cyklarna nu blir regionala, på samma sätt som kollektivtrafiken är det.

– Jag tror inte heller att någon önskar att vi återgår till att ha till exempel skilda bussar i Esbo och Vanda.

Flera mindre kommuner, som Sibbo, har inga stadscyklar just nu.

Borde man hitta på ett nytt namn för stadscyklarna, för Sibbo är ju ingen stad?

– Nej, det borde vi inte göra. Stadscykeln är redan ett känt koncept. Man kan cykla med stadscyklarna också i Sibbo, säger Flink med glimten i ögat.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning