Vargbeståndet uppe i nästan 200 djur – störst i västra Finland

Finlands vargbestånd har ökat med nästan tio procent på ett år, och vargen är nu vanligare i väst än i öst. Det beror bland annat på att det finns mer föda i väst, säger experterna.

Det går bra för Finlands vargar. I enlighet med den nationella skötselplanen har beståndet både ökat och fördelats jämnare regionalt, visar Naturresursinstitutets (Luke) inventering.

Vargbeståndet i Finland beräknades till 165–190 individer i mars, före vårens fortplantningssäsong. Det är 5–10 procent fler än i mars förra året (150–180 individer). Antalet flockar ökade från 14 till 20, eller från 21 till 25 om man också beaktar de flockar som regelbundet rör sig över ryska gränsen.

– Utvecklingen går i rätt riktning, säger Ilpo Kojola, forskningsprofessor vid Luke med hänvisning till skötselplanens mål på 25 flockar jämnare spridda över landet.

Fakta

Inventering och modellering

Vargens årliga beståndsuppskattning görs i mars, före fortplantningsperioden, då beståndet är som minst. Den bygger på bland annat observationer, spår, DNA-analyser och dödlighetsinformation. Uppskattningen presenteras utförligt på Lukes webbplats.

Forskarna har redogjort för beräkningsmodellen bakom uppskattningen i en vetenskaplig artikel i Mammal Research.

Från och med i år ska myndigheterna också göra en prognos av höstbeståndet i oktober-november. Den bygger på matematiska modeller och kunskap om vargens fortplantningsekologi eftersom spår inte finns på somrarna. Prognosen uppskattar inte höstbeståndet som en siffra. Det anger sannolikheter för hur beståndet kan ha utvecklats sedan våren.

På ett år har vargbeståndets tyngdpunkt förskjutits västerut. I år finns hela 16 flockar i västra Finland – en dubblering från förra året. Nu finns det för första gången i modern tid fler vargar i väst än i öst.

– Förändringen är markant, inte minst med tanke på att de första flockarna etablerade sig i väst för bara femton år sedan, säger Kojola.

En orsak till förskjutningen är att dödligheten hos alfadjur var hög i östra Finland 2016. Det splittrade flockarna, och djuren sökte nya revir längre västerut där födotillgången är bättre.

– Älgbeståndet är svagt i östra Finland. Det fanns också många vargpar i väst förra året. De har nu förökat sig och bildat flockar, vilket visar att vargen har en förmåga att sprida sig snabbt, säger Kojola.

Till exempel i Västnyland finns det gott om mindre bytesdjur som rådjur och vitsvanshjort. Därför har också unga vargar, som inte är så skickliga jägare, goda förutsättningar att klara sig.

I Västnyland finns två revir: flockarna i Snappertuna och vid kommungränsen Raseborg–Salo beräknades vardera till 3–4 individer i mars. Kimitoöns revir beräknas till två individer i Lukes rapport. I de österbottniska kusttrakterna finns fyra flockar och några enskilda par, sammanlagt omkring 40 individer.

Ingen stamvårdande jakt

Sami Niemi på Jord- och skogsbruksministeriet säger att målen för vargens skötselplan har infriats väl även om takten överraskat myndigheterna. Samtidigt har spänningarna ökat och konflikten inflammerats. Det lovar myndigheterna att beakta när arbetet på en ny skötselplan inleds i höst.

– Vi får bygga planen på en ny bas i samarbete med jordbruksproducenterna, jägarna och naturskyddsorganisationerna, säger Niemi.

Han säger att dagens 20–25 flockar "inte är en särskilt stor siffra i europeisk jämförelse". I Tyskland finns 60 flockar och i Frankrike 350 individer, med målet att öka till 500.

– Det svensk-norska beståndet har minskat men ligger fortfarande på 300 individer. Vårt mål är 25 flockar, men vi har inte satt någon maxnivå, säger han.

Enligt Niemi blir det knappast aktuellt att återinföra jakt i stamvårdande syfte, vilket testades i Finland i två år.

– Modellen fungerade dåligt, och vi måste åtminstone invänta det utlåtande från EU:s domstol som Högsta förvaltningsdomstolen har begärt, säger han.

Skadebaserad dispensjakt kommer troligen att förbli det främsta sättet att hantera beståndet och konflikten. Polisen har därtill en detaljerad modell för gårdsbesök av varg. Problemindivider kan skjutas om skrämsel inte fungerar.

– Nästa skötselplan ska också se på alla tänkbara förebyggande åtgärder, säger Sami Niemi.

Inga hybrider

Från och med i år ska Luke ta fram en prognos för vargens höstbestånd. Den ska bygga på matematiska modeller eftersom det inte går att spåra vargar på sommaren som på vintern.

– Beståndsuppskattningen är pålitlig, men myndigheterna behöver en uppfattning om höstbeståndet som underlag för beslut om jaktdispenser på vintern, säger Sami Niemi.

En orsak till vargkonflikten är att vargar har etablerat sig på nya områden, vilket har väckt oro för boskap, hundar och barn. Att beståndet drivit mot det mer tättbebyggda västra Finland har fått en självklar följd – gårdsbesöken har ökat.

– Antalet gårdsbesök står i relation till antalet gårdar på vargens revir. Vargarna rör sig på de områden de har till sitt förfogande, säger Ilpo Kojola.

Experterna avfärdar en seglivad myt om det finländska vargbeståndet: det stämmer inte att en stor del är hybrider, att beståndet vore kontaminerat av hund.

– Uleåborgs universitet analyserar alla fällda vargar med den mest sofistikerade metod som finns. Av över 500 undersökta djur har två procent varit hybrider, säger Ilpo Kojola.

Hybrider har upptäckts senast för tio år sedan.

– Den här frågan är inte på långt när så stor som vissa vill låta påskina, men det är klart att hybrider måste de elimineras genast om sådana påträffas, säger Sami Niemi.

Förståelig oro

Myndigheterna kritiseras ofta för att inte folks oro för vargen på allvar, men Katja Holmala, specialforskare vid Luke, har full förståelse för utmaningen i att plötsligt bo inom ett vargrevir.

– Det gäller att anpassa sig och vidta preventiva åtgärder, i synnerhet om man har husdjur. Det kan förebygga mycket, säger hon.

Holmala säger att det finns gott om rådgivning för boskapsproducenter som vill minska risken för vargskador.

– Kan man, lönar det sig att hålla fåren skyddat på natten, men inhägnaden måste vara vargsäker. Vi kan också ha mycket att lära oss av producenterna i Mellan- och Sydeuropa som i högre grad håller sig med boskap utomhus.

Hon påpekar att det inte finns någon universallösning, inte heller för hundägare. Men ett tips är att hålla hunden inomhus eller på en ordentligt omgärdad gård på natten då vargarna är aktivast.

– En kedjad hund på en öppen gård är maximalt utsatt. På kvällsrundan gör man klokt i att hålla hunden kopplad.

Holmala har själv barn och förstår hur föräldrar uppfattar risken för att deras barn ska möta en varg.

– Det är förstås ytterst osannolikt att något ska hända, och gårdsbesöken sker oftast när barnen sover, men jag förstår precis att det här är en klen tröst. Den som är orolig gör klokt i att vända sig till rovdjurskontaktpersonen på orten, för den bästa lokalkunskapen finns alltid där och aldrig hos oss.

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03