Gör slut på åldersdiskrimineringen!

Bild: Wilfred Hildonen

Pensionsfonderna är till för pensionärerna, En höjning av pensionerna skulle vara kostnadseffektiv. Här behövs inga skattemedel.

Nästan alla 1,5 miljoner pensionstagare i Finland har en låg inkomst. Hälften måste klara sig med en pension som understiger 1 434 euro i månaden. I dag finns 1,3 miljoner personer som får ålderspension. Av dem lever 470 000 under den av EU bestämda fattigdomsgränsen 1 200 euro per månad, de flesta är kvinnor. Ett ännu större antal kämpar nära fattigdomsgränsen och det ofördelaktiga indexet gör att allt fler hamnar under gränsen. Av pensionärerna har 90 procent en bruttoinkomst som understiger 2 500 euro per månad.

Ju äldre man blir desto fattigare blir man. Inför pensioneringen utgick man ursprungligen från att pensionen skulle utgöra minst 60 procent av den införtjänade medellönen. Omedelbart efter pensioneringen minskar inkomsten. Pensionernas köpkraft minskar jämfört med lönerna, en minskning som på grund av det brutna indexet fortgår till livets slut.

För att behålla värdet på arbetspensionen användes i början löneindexet, som 1977 ändrades till halvvägsindexet. År 1995 började man använda det brutna indexet som till sin natur är prisorienterat (80 procent enligt prisutvecklingen och 20 procent enligt löneutvecklingen), vilket gjort att pensionens köpkraft inte behållits vid stigande levnadsstandard. 

Då man 1995 godkände det brutna indexet var man orolig för att medlen i pensionsfonderna inte skulle räcka till då de stora årsklasserna går i pension. Man ville hålla tillbaka pensionsutgifterna och öka medlen i pensionsfonderna. Pensionsfondernas värde översteg 200 miljarder euro 2017.

Medlen i fonderna är nästan fyra gånger större än statsbudgeten. Av medlen i fonderna har 150 miljarder euro placerats utomlands, eftersom pengarna "inte ryms" i Finland. Pensionsfondernas medelavkastning under 1998–2017 var 5,8 procent. Fonderna växer årligen med 8–12 miljarder euro. Vid årsskiftet 2018 höjdes pensionerna med 0,55 procent vilket ökade pensionsutgifterna med 150 miljoner euro. Samtidigt, 2017, var fondernas placeringsvinst 7,4 procent. Fonderna växte med 14 100 miljoner euro.


Då man 1977 övergick till halvvägsindexet och 1995 till det brutna indexet försämrade riksdagen medvetet pensionärernas köpkraft. Här började ålderspensionärernas fattigdomsspiral. Medborgarinitiativet 2016, som rörde ett återinförande av löneindexet – där man ville att pensionerna skulle växa i samma utsträckning som lönerna – fick 84 820 underskrifter, åstadkom inte en ändring i lagstiftningen.

Detta nya medborgarinitiativ syftar till att återinföra det halvvägsindex som gällde 1977–1995. Medborgarinitiativet har tagits av Finlands seniorrörelse. Nu är det dags att hejda fondernas tillväxt och höja pensionerna. Pensionsfonderna är till för pensionärerna, En höjning av pensionerna skulle vara kostnadseffektiv. Här behövs inga skattemedel. Tvärtom skulle en högre pensionstrygghet öka skatteinkomsterna.

Äldrerådens och pensionärsföreningarnas uppgift är att främja pensionärernas deltagande i samhället och bevaka de äldres behov och rättigheter. Äldrerådet i Mariehamn har beslutat att i samarbete med Mariehamns pensionärsförening ställa sig bakom initiativet och önskar därför att så många som möjligt undertecknar medborgarinitiativet "En lagenlig utarmning av pensionärerna bör få ett slut". Initiativet kan understödas elektroniskt med hjälp av bankkoder på adressen https://www.kansalaisaloite.fi/fi/aloite/3375. Då kommer man in på "Eläkeläisten lakisääteisen köyhtymiskierteen katkaiseminen" och trycker "svenska".

Om man inte har tillgång till nätet kan man underteckna initiativet via en blankett. Blanketten kan beställas från Seniorrörelsens kansli.

Leif Jansson ordförande, Äldrerådet i Mariehamn styrelsemedlem i Finlands seniorrörelse