God flödesradio kräver tid och resurser

Direktsänd flödesradio är en mycket krävande genre, speciellt om redaktören ska sitta ensam i studion och fylla sändningen i flera timmars tid.

För ett knappt år sedan gjorde jag ett försök att inleda en diskussion om Yle Vegas flödesradio genom att skriva en I dag-kolumn i form av ett brev till kanalen (HBL 4.4.2017), men det ledde ingen vart. Nu när ämnet igen är aktuellt vill jag passa på att ta upp en aspekt som hittills inte har diskuterats.

Ett par gånger under de senaste åren har jag själv varit med som gäst i något av blocken med flödesradio och fått en inblick i hur man jobbar med att skapa innehållet på redaktionerna. Min uppfattning är förstås begränsad och jag är inte insatt i de praktiska och ekonomiska realiteter som styr arbetet, men i alla fall.

Så här kan det gå till: Man blir uppringd av en producent i Böle som suttit och funderat på det som intervjun ska handla om. Man diskuterar ämnet och brainstormar kring vilka infallsvinklar som kunde vara intressanta för lyssnarna. Efter en stund undrar man när redaktören som ska intervjua en i sändningen ska ringa upp och diskutera med en. Men det visar sig att sånt inte alls hör till rutinerna. I stället ska producenten briefa redaktören. Då ber man att ändå få tala med redaktören, eftersom man vill försäkra sig om bästa möjliga slutresultat och undvika de missförstånd som lätt uppstår när man kommunicerar via en mellanhand. Att det skulle finnas tid för ett sådant samtal visar sig vara tveksamt, men man upprepar sin önskan och får då som hastigast tala med den jäktade redaktören någon timme före sändning.

Sen åker man till Böle och sitter ensam i en studio och pratar i kanske sju minuter med redaktören, som i sin tur sitter ensam i sin studio i Vasa. Samtidigt sitter ytterligare en person och lyssnar på direktsändningen och skriver upp det som sägs för glatta livet, för att den tillhörande webbartikeln ska kunna publiceras så fort som möjligt.

Direktsänd flödesradio är en mycket krävande genre, speciellt om redaktören ska sitta ensam i studion och fylla sändningen i flera timmars tid. Man kan här till exempel jämföra med flödet i Yle Puhes morgonsändning där minst två, ofta tre, redaktörer med utmärkt personkemi sitter och diskuterar aktuella ämnen på ett väldigt underhållande och samtidigt informativt sätt. Som lyssnare märker man tydligt att de har haft tid att förbereda sig.

Så om den arbetsbörda, de rutiner och det tempo jag beskrivit ovan är vardag på redaktionerna som skapar Vegas flödesradio är det verkligen inte konstigt om det blir en del babbel och utfyllnadsord. Det säger väl sig självt att det skulle bli ett bättre resultat om redaktören själv fick sätta sig in i ämnet, prata i god tid med gästen, fundera över hur hen vill uttrycka sig och skriva webbmaterialet efteråt utifrån sitt möte med den intervjuade.

Om de som bestämmer på Yle Vega vill ta lyssnarnas kritik mot flödesradion på allvar måste de kanske fundera på om de ger sina redaktörer den tid, de resurser och det stöd de behöver och är värda att få.

Katarina von Numers-Ekman modersmålslärare, Kyrkslätt

Fem saker att komma ihåg när du ansöker om konsumtionskredit:

Ett lånebeslut från en ansvarsfull långivare är en försäkran om att du vågar ta lånet och att det inte kommer att leda till problem. Det viktigaste för konsumenten är att den egna ekonomin klarar av att betala tillbaka lånet. En ansvarsfull långivare tar hänsyn till detta. Fastän räntesatserna verkar svåra att förstå, lönar det sig att fästa uppmärksamhet vid långivarens ansvarsfullhet. 20.7.2018 - 00.00