Globalisering i motvind

"Det tog världen åtta år att hitta en ledare som till fullo utnyttjar den protektionistiska våg som sköljt över världsekonomin ända sedan finanskrisen. Om Donald Trumps europeiska vänner lyckas rida på samma våg, ser Europa snart annorlunda ut."

Världsekonomin förändrades inte med valet av Donald Trump, den förändrades långt tidigare. Världshandeln tog skada av finanskrisen 2008. Före krisen ökade den globala handeln snabbare än bruttonationalprodukten, men under de senaste åren har världshandeln ökat långsammare än bnp. Handeln driver alltså inte den ekonomiska tillväxten som förr.

Och redan innan brexit och Trump varnade Världshandelsorganisationen WTO för en växande protektionism. Under åren 2008–2015 införde industriländerna 1 583 handelshinder men avskaffade bara 387. Under halvåret just före brexit infördes 145 handelshinder, vilket var fler än under något tidigare halvår, enligt WTO.

Nyligen visade tidskriften The Economist dessutom hur de multinationella företagen stött på motgångar flera år i rad.

Det tog världen åtta år att hitta en ledare som till fullo utnyttjar den protektionistiska våg som sköljt över världsekonomin ända sedan finanskrisen. Om Donald Trumps europeiska vänner lyckas rida på samma våg, ser Europa snart annorlunda ut.

Först en markering: Globaliseringen har gynnat Finland – utan den skulle vårt land vara betydligt fattigare än det är i dag. Frihandeln är till mycket större nytta än skada.

Men den fria handelns förespråkare har begått ett stort misstag, hos oss och ute i världen. Dess fanbärare har varit mer intresserade av att diskutera tvivelaktiga nya handelsavtal, såsom TTIP, än av att fundera på hur nyttan av globaliseringen kunde gagna alla medborgare. Statistiken visar entydigt att förmögenheterna hopats och inkomstfördelningen blivit skevare de senaste årtiondena. Och hårdast har de drabbats som förlorat jobbet när fabriker flyttat till låglöneländerna.

Följaktligen har globaliseringen blivit symbolen för många av världens orättvisor, först inom vänstern som traditionellt förhållit sig misstänksam till det internationella kapitalet. På senare år har ytterhögern sällat sig till kritikerna. Medan vänstern ser globaliseringen som ett verktyg för utsugningen av de svaga, ser ytterhögern den som ett svek mot det egna folket: Öppna gränser och frihandel gynnar "de andra" men inte "oss här hemma".

Donald Trump svarade på en social beställning i sitt hemland. Fastighetsmogulen blev rik på en marknad där den enes vinst är den andres förlust. För honom är ekonomin ett nollsummespel. Amerika kan bli starkt bara om de andra ger vika.

Hans uttalanden är tydliga nog. "Vi måste skydda gränserna mot andra länders företag som stjäl våra jobb." "Skydd och protektionism ger rikedom och styrka." "Att skrota handelsavtal är en seger för den amerikanska arbetaren."

Uttalandena kunde vara hämtade ur George Orwells "1984", där Storebror myntar slagord för att hålla okunniga medborgare i styr. Eller de kunde vara vägvisare på den stig som leder tillbaka till merkantilismen, den lära som var förhärskande i hundratals år också i Europa fram till mitten av 1800-talet. Merkantilismen innebar att varje land såg till sina egna intressen.

Denna ekonomiska nationalism innebar att man minimerade beroendet av omvärlden, begränsade importen och blev så självförsörjande som möjligt.

Vi vet ännu inte hur långt Donald Trump tänker gå – eller hur långt hans republikanska partikamrater låter honom gå. Han vill höja tullarna på importvaror, sänka skatterna för företagen och omförhandla internationella avtal.

Hans sinsemellan motstridiga uttalanden har banat väg för starka reaktioner i ekonomin. Börskurserna har rakat i höjden i USA i väntan på skattebesluten medan hans försök att införa inreseförbud för vissa muslimer har lett till protester från tiotals storföretag som Apple, Facebook och Google.

Osäkerheten i ekonomin, växlingen mellan eufori och panik, har spritt sig runt världen. Inte sedan finanskrisen har framtiden varit så höljd i dimma.

Ekonomin mår bäst av ett mått av stabilitet och förutsägbarhet. Stor osäkerhet skadar tillväxten. Och sett ur ett europeiskt perspektiv gäller den mest illavarslande osäkerheten just nu de stundande valen i Nederländerna, Frankrike och Tyskland och den nationalistiska jargongen i länder som Ungern och Polen. I Koblenz, där populistiska själsfränder samlades i slutet av januari för att fira "patriotismens seger", var Donald Trump både vägvisare och hjälte, också om han själv inte var med på festen.

"I går det nya Amerika, i dag Koblenz, i morgon ett nytt Europa", utropade det nederländska frihetspartiets ledare Geert Wilders. Tysklands Frauke Petry ansåg att Trump öppnat fördämningarna. Och Frankrikes Marine le Pen lät som en sann merkantilist när hon förkunnade "vi upplever slutet på en värld och födelsen av en ny. Vi upplever en återgång till nationalstaterna." Le Pen önskar att Frankrike lämnar euron, omförhandlar sina skulder och stakar ut klara gränser för "globaliseringens krafter".

Också om populisterna inte segrar i valen, smittar deras så kallade "patriotiska" idéer av sig på andra partier och kan leda till ett mer slutet USA och ett mer slutet Europa.

Utvecklingen är ändå inte oundviklig. Donald Trumps republikanska kolleger kan bromsa presidentens framfart och Europas ledare kan stå upp mot populismens locktoner. För som EU-kommissionens viceordförande Jyrki Katainen sade i en intervju till Financial Times i mitten av februari: "Våra traditionella dygder stärks när det politiska läget är osäkert. Den stabilitet och respekt för lagen som vi erbjuder har ett större politiskt stöd än förut."

Hans optimism kan vara befogad, men då måste de som drar nytta av frihandeln hjälpa till med att motverka populismen. De måste arbeta för en rättvisare fördelning av frihandelns frukter. De måste visa hur vi kan bistå dem som råkar illa ut till följd av globaliseringen. Och de måste se till att skatteparadisen framstår som mindre lockande, för de raserar förtroendet för globaliseringen.

Det är kanske inte för sent än, men det är bråttom.

BJÖRN SUNDELL är fri publicist, ekonom och tidigare ledarskribent vid HBL

Björn Sundell fri publicist, ekonom och tidigare ledarskribent vid HBL

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39