Globala slutdatum för fossila bränslen behövs

Håll 1,5-gradersmålet vid liv! Det var budskapet från många banderoller innanför och utanför förhandlingsområdet på FN:s klimatkonferens i Glasgow de senaste två veckorna.

Enligt IPCC måste de globala utsläppen minska med 45 procent senast 2030 jämfört med nivåerna 2010 för att världen ska ha en god chans att nå 1,5-gradersmålet. Många länder tillkännagav i Glasgow uppdaterade nationella klimatmål (NDC), men sammantaget är de långt ifrån tillräckliga. Enligt Climate Action Tracker är vi på väg mot en 2,4 graders ökning med de uppdaterade målen. Positivt är därför att Glasgows klimatpakt nu förutsätter att länderna ska komma med nya klimatmål inför COP27 i Egypten nästa år för att ytterligare pressa på för förnyade ambitioner.

Ett ytterligare framsteg är att elefanten i rummet för första gången nämns i en global överenskommelse: de fossila bränslena. I dag står kol, olja och gas för ungefär 80 procent av alla utsläpp av växthusgaser. För världssamfundet har poletten sakteligen börjat trilla ner: Enbart reduktionsmål räcker inte för att nå en 1,5-graders framtid.

Det var också budskapet utanför de formella förhandlingarna, inte minst från den nya internationella alliansen BOGA – Beyond Oil and Gas Alliance med bland annat Danmark och Sverige som anslutna medlemmar.

Flera länder har redan förbjudit utvidgad utvinning av fossila bränslen. Andra länder lägger fram sektorsvisa utfasningsmål av existerande anläggningar. Exempelvis Finland har satt ett slutdatum för kolkraft.

Skrivningar i Glasgows klimatpakt, allianser som BOGA och nationella åtaganden är alla formulerade i rätt riktning. Men utan ett globalt utfasningsavtal kommer det att finnas kryphål för utökad utvinning i vissa länder då andra länder stänger ner. I ett globalt initiativ har över 900 organisationer tillsammans med forskare och experter ställt sig bakom idén om just ett sådant avtal under namnet Fossil Fuel Non-Proliferation Treaty. Med modell i icke-spridningsavtalet för kärnvapen 1968 och med goda erfarenheter av Montrealprotokollet från 1987 (som syftar till att skydda ozonlagret) torde förutsättningarna finnas att också nå ett avtal i den här existentiella frågan.

Reduktionsmål i all ära. Men det står klart att mer preciserad offentlig styrning krävs för att vi ens ska ha en chans att lyckas med klimatomställningen. Så länge som det är lagligt att långsiktigt med vett och vilja skada förutsättningarna för liv på planeten och så länge som ekonomisk tillväxt från outnyttjade fossila resurser ses som viktigare än planetens välmående når vi inte ända fram.

Det mest effektiva sättet att hålla 1,5-gradersmålet vid liv och genomföra en rättvis energiomställning är att sätta globala slutdatum för utvinning och användning av fossila bränslen.

Simon Holmström, Nordiska rådets delegat, COP26, ledamot (Hållbart initiativ), Ålands lagting

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning