Glimtar av hopp och hopplöshet – unga jemeniter i Finland samlar pengar för att lindra världens största humanitära katastrof

Fokus på Jemen. I dag samlar Elyas Saif, Wesam Alozaibi och Yasmeen Al-Eryani pengar för Jemen i centrum av Helsingfors. Bild: Leif Weckström

Nedlagda sjukhusavdelningar, grannar som bombas, skolor som stängs, sopor som inte hämtas och ett helt nytt sätt att förhålla sig till livet och döden. Det är berättelserna hemifrån som jemeniterna i Finland får höra. I dag samlar de pengar för hemlandet och sätter fokus på världens största humanitära katastrof.

Att placera Jemen på kartan lyckas inte för alla finländare, än mindre att redogöra för läget där. I dag samlar jemeniter i Helsingfors pengar för Jemen i Röda Korsets bössor, och vill på samma gång öka medvetenheten om den humanitära katastrof som pågår i landet.

– Folk känner inte till situationen så bra, Jemen har liksom hamnat i skuggan av andra kriser, säger studeranden Wesam Alozaibi, och får medhåll av landsmännen Yasmeen Al-Eryani och Elyas Saif som också bor och studerar i Finland.

– Många kanske känner en hopplöshet inför hela regionen, och tänker att problemen ändå inte går att lösa. Men det som nu pågår i Jemen är värre än allt tidigare, säger Al-Eryani.

Alozaibi, Al-Eryani och Saif har alla lämnat Jemen före kriget bröt ut våren 2015. Men de håller kontakt med familj och vänner så ofta det går.

– Vissa dagar finns det ingen el och andra dagar finns det inget nätverk. Många har solpaneler för att kunna ladda sina telefoner och få nödvändig ström. De dagar som det inte går att få kontakt är vi oroliga, säger Saif.

Solidaritet

Alozaibi berättar om en vän som jobbar som vårdare vid ett sjukhus. Senast de talades vid måste dialysavdelningen stängas i brist på allt.

– Många sjukhus har redan stängt. Folk dör långsamt. Det är överväldigande att försöka förstå situationen.

Al-Eryani berättar om en väns syster som var gravid.

– De var så rädda att förlossningen skulle sätta i gång på natten och de i så fall skulle råka ut för bomber eller krypskyttar på vägen till sjukhuset, att de satte i gång förlossningen artificiellt på dagtid för säkerhets skull.

En annan historia handlar om en släkting som flyttade till en förort där det var någorlunda lugnt. Men en natt vaknade familjen till att grannens hus bombades och alla som bodde i huset dödades

Och så är det maten, vars betydelse har förändrats i landet där sju miljoner människor befinner sig på svältgränsen.

– Folk äter bara för att överleva, alla andra betydelser kring ätandet har sjunkit undan, säger Alozaibi.

Men också: små ljusglimtar av solidaritet.

– Folk märkte att barnen i en skola i grannskapet inte hade tillräckligt att äta. Då började de föra smörgåsar till barnen. Men det är förstås osäkert hur länge de kan göra det, säger Al-Eryani.

Och konst:

– Då man är mitt i kriget kan det vara svårt att se några ljusglimtar. Men nu görs mycket konst i olika former, och det kan vara ett kraftfullt uttryck som visar på andra, bättre möjligheter. Här finns ett hopp, även om förändring tar tid, säger Al-Eryani.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning