Glädje i Sverige över förbättrat Pisa – ökad ojämlikhet oroar

Sverige pustar ut när också Pisa-undersökningen, liksom förra veckans Timms, visar på bättre resultat. Skillnaderna både mellan elever och skolor ökar ändå. Bild: Mostphotos

Utvecklingen har vänt. Svenska eleverna presterar nu bättre i matematik, läsförståelse och naturvetenskaper i Pisa-mätningen. Men samtidigt har skillnaderna mellan elever och skolor ökat och den socioekonomiska bakgrunden spelar en allt större roll. Likvärdigheten är nu sämst i hela Norden.

STOCKHOLM Bomb, chock, smocka – så har det förra Pisa-resultatet i Sverige kallats. Inget annat land hade tappat så mycket i resultat mellan 2009 och 2012.

Därför är lättnaden stor när den senaste mätningen av 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskaper och läsförståelse presenterades på tisdagen.

– Den visar ett tydligt trendbrott med resultatförbättringar, säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket på presskonferensen när undersökningen presenteras.

I matematik och läsförståelse har resultatet förbättrats. I naturvetenskaper har Sveriges poängtal också ökat men skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

I naturvetenskaper ligger Sverige nu på OECD-snittet och i matematik och läsförståelse över snittet. I läsförståelse är förbättringen markant jämfört med andra länder. Nivån är nu densamma som 2009.

I matematik har resultatförbättringen skett både bland låg- och högpresenterande elever. I läsförståelse har andelen elever som presterar under miniminivå som har minskat, medan förbättringen i naturvetenskaper har skett på avancerad nivå.

När Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige, på presskonferensen redogör för resultatet nämner hon flera gånger Finland som jämförelse. I alla ämnen är Finland klart bättre än Sverige, och visar också starkast resultat i Norden – i matematik på delad första plats med Danmark. Men hon påpekar också att Finlands resultat inom naturvetenskaper har sjunkit.

Från jämlik till ojämlik

Men det finns smolk i bägaren. Pisa mäter också likvärdigheten i skolan. Och fem av sju mätta indikatorer visar en försämrad utveckling.

– För femton år sedan hade Sverige ett skolsystem som utifrån Pisas mätningar var ett av de mest likvärdiga i OECD, säger Anders Auer, huvudförfattare till den svenska Pisa-rapporten.

I dag är Sverige på en genomsnittlig nivå i OECD. I Pisa deltar 72 länder, och av dem hör 35 till OECD.

Skillnaden i resultat mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund är större än i övriga OECD. Elevers socioekonomiska familjebakgrund har nu större betydelse än i OECD i snitt och skolans sammansättning påverkar resultaten allt mer. Resultatskillnaden mellan olika skolor har ökat kraftigt, enligt Skolverket.

– Ojämlikhet är slöseri och det slår rakt mot den svenska skolans själ som har varit att ge alla en ärlig chans att nå de högsta kunskaperna, säger undervisningsminister Gustav Fridolin till nyhetsbyrån TT.

I Sverige är skolsegregationen stor och tidigare undersökningar har visat att den i hög grad beror på stor boendesegregation, med stora skillnader mellan bostadsområden. Ewa Stenberg, politisk kommentator på Dagens Nyheter, räknar med att en debatt om "bussning" av elever nu kommer att ta fart, alltså att elever uppmuntras och körs till andra stadsdelar för att få en jämnare sammansättning i skolorna.

Hack eller utveckling?

Vad ligger bakom den svenska resultatförbättringen? Enligt Mikael Halápi finns ännu inte empirisk forskning om det. Men Sverige har satsat på ett så kallat "matematiklyft" och "läslyft" som framför allt handlar om lärarfortbildning.

Pisa-chocken kan också ha fört något gott med sig.

– Jag tror att fokuset på krisen i skolan har gett effekterna.

Magnus Oskarsson som är operativ projektledare för Pisa påpekar för TT att det här är den första undersökningen som genomförs digitalt.

– Forskning visar att pojkar presterar bättre på digitala prov och Pisa-resultatet visar nu att skillnaden mellan pojkar och flickor minskar i läsförståelsen, säger han.

Enligt honom kan också uppmärksamheten kring Pisa har påverkat eleverna så att de satsar mer på provet.

Mikael Halápi betonar att Sverige inte kan pusta ut – inte om hacket uppåt i resultaten ska bli en långsiktig utveckling.

– Vi kan absolut inte slå oss till ro utan har lång väg tillbaka till de resultat vi hade in den första undersökningen.

Den första Pisa-jämförelsen gjordes 2000.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning