Glada skattebetalare

Bild: MostphotosBild: Mostphotos

Skatter är en bra sak. Det tycker majoriteten av oss. Den positiva attityden överraskar skatteförvaltningen, som tror att vissa stora skattebetalare fungerar som förebilder.

Den stora skattedagen den första november då föregående års beskattning blir offentlig präglas ofta av en diskussion om varför folk är så nyfikna och huruvida skatteuppgifterna skapar avundsjuka. Delvis handlar det säkert om ren och skär nyfikenhet och förmodligen känner en och annan också starkt kring hur olika det goda fördelas. Men skatteuppgifterna berättar även om vårt samhälle, samtidigt som man ska komma ihåg att det finns inkomster och framför allt förmögenhet som inte alls syns i de uppgifter som offentliggörs.

De senaste åren har vi sett en ny trend. Den syns i den attitydmätning som Skatteförvaltningen gör vartannat år, senast denna höst.

Vi ställer oss allt positivare till skatterna. Hela 79 procent av oss betalar gärna våra skatter. På tio år har andelen positiva stigit med hela tio procentenheter. Och så gott som alla, eller 96 procent, anser att skatter är viktiga eftersom de upprätthåller välfärdssamhället. Inställningen till skattesmitning har däremot blivit strängare sedan den senaste mätningen för två år sedan.

Det kan finnas många orsaker till att vi ser positivt på skatter. En kan enligt Skatteförvaltningens serviceexpert Janne Myyry, som Helsingin Sanomat har intervjuat, vara de dåliga tider vi har upplevt. Då uppskattar man servicen samhället erbjuder, alltså välfärdssamhället, som är möjlig tack vare skatterna.

Men Janne Myyry tror också att personer som Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja som har grundat bland annat spelbolaget Supercell och har tjänat stora pengar på det har spelat en roll. På listan över dem som har förtjänat mest 2016 finns åter Paananen och Kodisoja med, och dessutom några till från Supercell.

Det speciella med Supercells före detta ägare är att de är stolta över att få betala skatt i Finland, eftersom de har fått så mycket av samhället. De har inte gjort några som helst försök att dirigera över sina inkomster till skatteparadis eller andra länder med lägre skatt än Finland. Tvärtom. När Supercell såldes till ett japanskt bolag såg säljarna till att ägandet fortsatte vara finskt tack vare ett särskilt holdingbolag. När japanerna sålde innehavet vidare innebar det en extra skatteintäkt på 700 miljoner för Finland.

Enligt en grov addition av alla skatter som på ett eller annat sätt kan hänföras till Supercell i form av inkomst-, kapitalskatter och företagets samfundsskatt som Helsingin Sanomat har gjort kan nästan en miljard av skatteintäkterna härledas till Supercell. Det är lika mycket, eller egentligen lite mer, än hela polisväsendet eller utkomststödet kostar.

Supercellmännen har en helt annan inställning till skatter än vi är vana vid att höra från näringslivet. Det är sällsynt att uttala sig så uppskattande om beskattningen.

Det är mycket möjligt att allmänhetens positiva skatteattityd delvis har uppstått med Supercell som förebild. Men det handlar också om det som vid Nordiska rådets pågående session kallas Nordens guld, tilliten, alltså förtroendet för samhället.

Samtidigt finns det väldigt olika åsikter om skattenivån och vad som ska beskattas eller inte beskattas. Just därför är det särskilt glädjande att skattebetalarna ändå är så glada i hågen.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00