Gitarrbriljans inom alternativa domäner

Tyngdpunkten i gitarrvirtuosen Steve Vais repertoar låg på hans rockstjärneperiod under 80- och 90-talet.Bild: Petri Anttila

Måndagens Huvila-konsert bjöd på gitarrkalasande med gränsutsuddande målsättning.

Helsingfors Festspel

Steve Vai & Tapiola Sinfonietta. Dirigent Jukka IIsakkila.

Lauri Porra Flyover Ensemble.

Huvila

20.8.

Kontakten mellan gitarristen Steve Vai och Tapiola Sinfonietta var avspänd och signalerade ömsesidig tillit. Dirigenten Jukka Iisakkila rent av myste, för nu fick han stå på samma scen med sin idol som han beundrat i över trettio år.

Steve Vai som är en förstummande gitarrvirtuos. Han har också jobbat för att främja gitarrens roll utanför rockdomänerna.

I själva verket skrev han redan som tolvåring sitt första orkesterpartitur och var på allt sätt brådmogen inom musikteori.

Några år senare flippade han ut på sin systers Led Zeppelin-plattor och som artonåring dök han upp i Frank Zappas band som mirakelynglingen som kunde varenda Frank Zappa-låt utan och innan och som dessutom kunde ange de kluriga solona i notskrift.

Vai har i sin senare verksamhet fokuserat på samarbete med stora ensembler och symfoniorkestrar.

I de orkestrala låtversionerna hörs såväl Leonard Bernsteins som Frank Zappas influenser vilket gör det hela både oförutsägbart och lättsmält.

Vai som även besökt Finland tidigare, laddade nu upp med en repertoar med betoning på rockstjärneperioden som för honom inföll under 80- och 90-talet.

Innan gitarrhjälten äntrade scenen spelade Tapiola Sinfonietta den rätt modernt klingande tvådelade Frangelica med även så fingerfärdiga gitarristen Marzi Nyman som solist. Lite senare duellerade Vai och Nyman i en kort kollegial snutt.

Även om Tapiola Sinfoniettas medverkan underströk Vais strävan att presentera sin gitarrmusik i vidare former än bara i rocktappning, var rocken ändå stadigt närvarande under hela konserten.

Utöver Marzi Nyman medverkade också den energiska och mångsidiga trummisen Joonas Kaikko och multiinstrumentalisten Jaan Wessman, nu i egenskap av basist.

Vai, rocktrion och Tapiola Sinfonietta lyckades i sina bästa stunder åstadkomma musik som suddade ut gränserna mellan musikstilar. Det kunde ta sig uttryck i dialoger mellan Sinfonietta-slagverkarna och Kaikko, likaväl som i meditativa stunder.

Under hela konserten utnyttjade Vai sin effektarsenal rentav överraskande sparsamt. Efter vilda löpningar vilade fingrarna och tonerna ljöd långa, och när de blandades med sinfoniettornas instrument förverkligades något av den kosmiska gemensamhet som gitarristen med brinnande intresse eftersträvar i sin musik och också gärna talar om i diskussioner kring livets mening.

Lauri Porra Flyover Ensemble hade inte tiden på sin sida då den unnats bara en dryg halvtimme scentid. Bandet gjorde som väntat sitt bästa och levererade sin finsknationellt klingande episka instrumentalmusik med must och finesser.

Ole Nerdrum

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00