"Ghettopresidenten" utmanar i Ugandas val

Musikern, parlamentsledamoten och presidentkandidaten Bobi Wine, vars riktiga namn är Robert Kyagulanyi. Arkivbild. Bild: Ronald Kabuubi/TT-AP

En 38-årig popstjärna som kärleksfullt brukar kallas ghettopresidenten. Det är det största hotet för Yoweri Museveni – som hoppas nå 40 år vid makten när Uganda går till val.

Han är hälften så gammal som den sittande presidenten. Och det är en av orsakerna till att Robert Kyagulanyi – mer känd som Bobi Wine – har lyckats vinna så många unga människors stöd. Uganda har en av världens yngsta befolkningar och 76-årige Yoweri Museveni har varit president längre än vad många ugandier har varit vid liv.

Kort efter det att gerillaledaren med våld tog makten 1986 kommenterade han afrikanska ledares utbredda förmåga att sitta kvar för länge. Men efter att ha styrt landet i 35 år tycks han inte ha några tankar på pension – utan hyser stor förhoppning om att bli omvald när folket får säga sitt i torsdagens president- och parlamentsval.

Elva kandidater

Musevenis styre har blivit allt mer maktfullkomligt och oppositionen har haft svårt att få fram en person som verkligen skulle kunna utmana honom. Nu ställs han mot tio kandidater, varav Bobi Wine ses som det största hotet.

En anhängare till oppositionskandidaten Bobi Wine gör sig redo att elda upp en bild föreställande den sittande presidenten Yoweri Museveni i Kampala. Arkivbild. Bild: TT-AP

Med en karriär som popstjärna bakom sig gav Wine sig in i politiken och lyckades 2017 bli invald i parlamentet. Han har mobiliserat väljare som tidigare inte har varit särskilt intresserade av politik och Museveni tycks ta utmaningen på allvar.

Presidenten har anklagat sin utmanare för att vilja destabilisera Uganda och Wine, som har gripits flera gånger, framträder nu ofta i skyddshjälm och skottsäker väst.

Våldsam valrörelse

Valrörelsen har varit våldsam och blodigare än på länge, tiotals människor har dödats i oroligheter och hundratals har gripits. Människorättsgrupper anklagar säkerhetsstyrkorna för att använda onödigt våld vid oppositionella valmöten, men regeringen hävdar att hårda tag är nödvändigt för att få invånare att följa virusrelaterade förbud mot stora folksamlingar.

Museveni har en stor väljarbas, i synnerhet på landsbygden. Men om han en gång i tiden i omvärlden hyllades som en av den nya generationens afrikanska ledare menar hans kritiker att han nu har blivit ännu en i raden av auktoritära statsöverhuvuden som vägrar att lämna makten. Många vänder sig också mot en ökad ojämlikhet i landet.

Ugandas president Yoweri Museveni har styrt Uganda sedan 1986. Nu hoppas han på ännu en mandatperiod. Arkivbild. Bild: John Muchucha/TT-AP

Wine växte upp i Kampalas slum, där tusentals ugandier kämpar för att få vardagen att gå ihop och känner sig bortglömda av regeringen. Han bor inte längre kvar, men ser sig fortfarande som "ghettopresidenten" – ett smeknamn han har fått på grund av sina protestvisor om sociala och ekonomiska orättvisor.

– Han förstår hur vi fattiga lever eftersom han har bott i ghettot, säger den 37-åriga anhängaren Charles Mbagga till nyhetsbyrån AFP.

– Bobi Wine är populär på grund av sina budskap om förändring och kampen mot orättvisor, korruption och arbetslöshet hos fattiga och ungdomar.

Svårt att utmana

Bedömare tvivlar dock på Wines möjligheter att vinna. Museveni har fortsatt starkt stöd och många väljare minns hur han förde Uganda mot relativ fred och välstånd, en välkommen förändring efter Milton Obotes och Idi Amins hårdföra regimer.

Museveni har också tillgång till hela statsapparaten och har tidigare effektivt lyckats krossa allt sitt motstånd. USA kommer inte att observera röstandet eftersom de flesta ackrediteringar har avslagits och många europeiska länder har uttryckt oro kring bristande yttrandefrihet inför valet. Tillgången till sociala medier har blockerats.

Uganda är en republik med stark presidentmakt. Sedan grundlagen ändrades 2005 har landet ett flerpartisystem, men i praktiken ligger nästan all makt hos Yoweri Museveni, president sedan 1986, och hans maktapparat Nationella motståndsrörelsen (NRM).

På senare år har regeringen, och även Museveni, förlorat i popularitet, särskilt bland medelklassen i städerna, där allt fler har börjat ställa krav på en ökad demokratisering. Utbredd korruption, hög arbetslöshet och bostadsbrist har spätt på missnöjet.

Presidenten är stats- och regeringschef, samt överbefälhavare för armén och utser vicepresidenten, premiärministern och regeringen.

Presidentval hålls vart femte år. I år finns elva kandidater, varav en är kvinna. Förutom president ska också 529 parlamentsledamöter väljas.

Källa: Landguiden/UI, BBC

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning