Georg Henrik von Wright i fem våningar

Berömda stolar. På Nationalbibliotekets utställning kan besökaren göra som Bernt Österman och provsitta de stolar i vilka Ludwig Wittgenstein och Georg Henrik von Wright förevigades av Knut Erik Tranøy i Cambridge 1950. Det berättas att Wittgenstein hade en idé om att det skulle hänga ett lakan i bakgrunden och att det hämtades ur hans egen säng – trots att frun i huset, Elisabeth von Wright, försäkrade att det nog också fanns rena lakan att tillgå. Vad det blivit av lakanet förtäljer inte historien men de hopvikbara solstolarna följde med paret von Wright då de återvände till Finland.Bild: Evy Nickström

I morgon invigs Nationalbibliotekets utställning Tanke och förkunnelse till Georg Henrik von Wrights minne. Han hade fyllt 100 år i år. Följ med på en förhandstitt med filosofen Bernt Österman som ciceron!

Nationalbibliotekets jubileumsutställning invigs på onsdagen och håller dörrarna öppna till den 25 augusti. Enligt filosofen Bernt Österman som är kurator för von Wright och Wittgenstein-arkivet vid Helsingfors universitet och en av utställningens fem kuratorer är syftet att presentera Georg Henrik von Wrights liv och arbete för en lite bredare publik, att bygga ett allmänintresse.

– Tanken är att den ska vara intressant för andra än fackfilosofer.

Utställningen är naturligtvis ändå rätt textbaserad, med utdrag från böcker, essäer, avhandlingar, tidningsartiklar och några av de omkring 20 000 brev som finns bevarade. Men också en hel del bilder och några ikoniska föremål har letat sig hit, till exempel de stolar i vilka Ludwig Wittgenstein och Georg Henrik von Wright förevigades fotografiskt på verandan till huset Strathaird i Cambridge 1950. Också von Wrights skrivmaskin av märket Corona finns utställd. Han började skriva på den som nioåring och använde den livet ut. Skrivmaskinen är funktionsduglig, men bokstäverna på tangenterna är så slitna att de flesta av dem inte längre går att se. Bernt Österman berättar att det tog honom några timmar att knacka ut ett halvt ark.

von Wright skrev emellertid också mycket för hand, och dagens forskare och utställningsbesökare kan glädja sig åt en mycket tydlig handstil. För den som behärskar finska, svenska och engelska vållar det inga problem läsa sig genom det mesta av materialet. De mer kortfattade informationsaffischerna är trespråkiga.

Gasarbetarens hämnd

Utställningen på Nationalbiblioteket är sparsmakad men består av montrar på fem olika våningar, med objekt från barn- och ungdomen längst ner. Kanske är det också de tidiga åren som bjuder på flest överraskningar.

Här finns det utmärkta studentbetyget med laudatur i alla ämnen förutom finska, och de första texterna som publicerats offentligt i tidningar som Svensk ungdom och Studentbladet. von Wright sparade sina alster i prydliga urklippsböcker som sträcker sig från trettiotalet till nittiotalets slut. Den allra första texten – publicerad i Svensk ungdom – har filosofen långt senare försett med en fotnot om att den "trots min snusförnuftighet är kännetecknande för mitt sätt att tänka".

Opublicerad är mininovellen Gasarbetarens hämnd som den nioårige von Wright inledde med meningen: "Gasarbetaren blev förd till fängelset och fjättrad."

Den som läser vidare inser snart att berättelsens protagonist – häpnadsväckande nog – inte blivit avväpnad utan lyckas använda sin revolver för att skjuta av repen och sedan leta upp sin antagonist, "Harry"...

Material av det här slaget säger kanske något om von Wrights person, liksom också brev och bilder från olika resor och seglatser.

– Han tyckte om att segla och gjorde färder framför allt i Finlands skärgård men också i Grekland, på vänners båtar.

– På trettiotalet gjorde han en resa till Italien med Göran Schildt, det var den tidens interrail. Samtidigt skrev de i tidningar för att få journalistackreditering.

Resan resulterar bland annat i artiklar i Hufvudstadsbladet. Bilderna från Etnas topp visar en yngling i tidens gentlemannamässiga friluftsmode. Här är von Wright precis 21 år gammal, och firar alltså sin myndighetsdag.

Olika sidor

Utställningens namn är Tanke och förkunnelse. Det finns en populärt hållen bok med samma namn i von Wrights produktion, men för utställningens del anspelar namnet på filosofens olika sidor.

– Han har den "vanliga" akademiska sidan, men också rollen som offentlig intellektuell. Sedan har han även Wittgensteinsidan, jobbet för en annan filosof.

För allmänheten torde von Wright vara mest känd för sin roll i den offentliga debatten. Man kan säga att den blommade ut relativt sent. Trots en del populärt hållna essäer och ungdomens texter i Svensk ungdom och Studentbladet, har von Wright hunnit fylla femtio när klippböckerna börjar vittna om en aktivare roll i kultur- och samhällsdebatten. Startskottet är en artikel den 28 november 1967 i bland annat HBL, om Vietnamkriget och USA.

– Före det hade han ofta tittat på saker lite på avstånd, säger Österman och funderar lite på von Wrights förmåga att kombinera men samtidigt hålla isär sina olika roller.

Även om von Wright var en internationellt erkänd filosof genom sin egen produktion, är hans berömmelse också kopplad till vännen och kollegan Ludwig Wittgenstein. Utställningen förevisar dennes testamente där von Wright anförtros (del)ansvar för att ge ut lämpliga delar av Wittgensteins skrifter efter hans död. Här rör det sig om en kopia, trots Nationalbibliotekets väl bevakade utrymmen vore originalet ett lite för begärligt objekt att ställa ut. Wittgensteins spatserkäpp, däremot, förevisas i en monter.

Hur väl känner man till von Wright i Finland i dag?

– Under arbetet blev det en överraskning för oss att han kanske lite glömts bort. Det kan bero på att han inte hade så många egna elever, förutom Jaakko Hintikka som följde upp och förfinade en gren av den logiska filosofin.

– Annars är min personliga uppfattning att han är lite obekväm i den nuvarande akademiska världen ... Men jag tycker om honom för att han på något vis säger att filosofi inte bara kan vara vetenskaplig forskning.

von Wright var onekligen en man med många strängar på sin lyra. En av dem han lät bli att utveckla var ändå kompositörens, trots ett varmt musikintresse. En lied till en dikt av Heine finns däremot bevarad. Von Wright skrev den som sextonåring och då utställningen invigs på onsdagen framför den av M.A. Numminen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00