Geografi och dialog

Nu då beslutsfattarna i kommunerna efter valet i april påbörjar sitt arbete kunde en dialog om inkluderande tillväxt vara på sin plats.

På rätt bred politisk front kunde man glädja sig över att populismens segertåg, först i form av brexit och sedan i presidentvalet i USA, inte fortsatte med valet i Nederländerna eller Frankrike. Däremot blev folkomröstningsresultatet i Turkiet en seger för inåtvänd nationalism.

Trots att valresultatet i synnerhet i Frankrike skapade glädje måste man erkänna det faktum att väljarkåren är djupt delad. Ta en titt på kartorna med valresultat.

Storbritannien, USA, Turkiet och första omgången av det franska presidentvalet bevisar att huvudstäderna och de andra tillväxtcentren karaktäriseras av en politisk tendens för öppenhet medan en stor del av landsbygden föredrar den slutna ofta nationalistiska trenden. Understöd för både höger- och vänsterpopulism kan skådas på dessa kartor.

Trots valresultatet i Frankrike är det ett faktum att det finns en brist på dialog och förståelse. Samtidigt måste man också inse att landsbygden och de mindre städerna måste vara med i en global ekonomi. Att människorna inte ser tillväxt eller möjligheter leder till att också demokratin lättare ifrågasätts.

Urbaniseringen är en global trend och den kommer att fortsätta. Att stöda den utvecklingen är viktigt både för tillväxt och för välfärd. Utmaningen är att man samtidigt också måste skapa förutsättningar för att det skall finnas möjligheter att delta i den digitala och globala ekonomin utanför tillväxtcentren. Då måste man se på regionalpolitiken med nya ögon. Det betyder att man måste prioritera det hur man subventionerar och understöder.

Vid sidan av dialog, tror jag vi bör satsa på två viktiga element.

Först måste vi se till att en stor del av de områden som känner sig ligga bakom i utvecklingen har tillgång till det som förkortar distanserna, det vill säga bredband och modern teknologi. Digitaliseringen påverkar alla branscher från jordbruk och fiske till turism och andra branscher. Den fjärde industriella revolutionen kommer att kräva goda förbindelser. Sakernas Internet, Internet of Things (IoT) är ett fenomen vi först sett en början på.

Regeringen Sipilä uppdaterade sitt handlingsprogram för bredbandsanslutningar. Programmet omfattar både fasta förbindelser och mobilförbindelser. Då regeringen sammanträdde för att evaluera regeringsprogrammet beslöt man sig också för ett skilt program kring en smart landsbygd (älykäs maaseutu). Investeringar inom det digitala är viktigare än att subventionera olönsam affärsverksamhet. En del av vår nuvarande regionalpolitik upprätthåller olönsamma strukturer i stället för att skapa förutsättningar för ny affärsverksamhet.

För det andra måste vi investera i digitala färdigheter. För att tillväxt och välfärden skall vara och upplevas som inkluderande måste den digitala läsförmågan och möjligheterna till att utnyttja teknologi i vardagen vara tillgänglig för alla. Enligt Eurostat är andelen stora finländska företag som utnyttjar molntjänster högst i Europa. Nu är de frågan om att även få fart i digitaliseringen av små och medelstora företag.

Man kan naturligtvis åberopa att någon statlig instans skulle ta initiativet, men jag tror det måste växa via städer och kommuner. Urbaniseringstrenden ökar städernas inflytande. Nu då beslutsfattarna i kommunerna efter valet i april påbörjar sitt arbete kunde en dialog om inkluderande tillväxt vara på sin plats.

Max Mickelsson direktör för samhällsrelationer vid Microsoft Finland och Irland

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00