Gentest avslöjar om algen är giftig

Algspecialist. Henna Savela vet hur giftigheten i algsörjan kan bestämmas. Hon hoppas att metoden i framtiden kan användas direkt på den drabbade stranden.Bild: Markus Lillkvist

Inga badstränder behöver stängas i onödan i framtiden. Men det kräver att Åboforskaren Henna Savelas nya metod förenklas och sprids.

Du har säkert ryggat tillbaks någon gång när du närmat dig badstranden och mötts av ärtsoppsliknande vatten.

Men det är inte nödvändigtvis giftalger du stött på. Det här är ett misstag som även proffs kan göra. När en miljöinspektör stänger en badstrand kan det i vissa fall ske på felaktig grund.

– Besluten fattas oftast utifrån algens utseende genom mikroskopstudier. Problemet är att en och samma art kan vara giftig – eller så inte, säger Henna Savela, forskare i bioteknik vid Åbo universitet.

Prover från Åboland och Helsingfors

Det här har varit känt sedan länge. Men det har inte funnits några enkla metoder för att ta reda på om det rör sig om en giftig algblomning eller inte.

Nu finns det. Ett tiotal gener hos de blågröna algerna är inblandade i utsöndringen av giftet, och Henna Savela har tagit fram en metod för att testa om generna finns närvarande. Savela och kollegerna testade sin hypotes på vattenprover från Åboland, Helsingfors, Åland och Estland.

Den stämde. Ju fler giftgener i algprovet, desto mer gift fanns i vattnet.

Metoden måste förenklas

Vattenprovet filtrerades, frystes ned och sändes för analys till Åbo. Analysen tar en dryg timme.

Kan miljöinspektörerna nu börja använda det här för strandprover?

– Det är en förhoppning, men det kräver att metoden förenklas och kommersialiseras, säger Henna Savela.

I Finland är de blågröna algerna till förtret, men hälsoriskerna är små. Hundar har dött sedan de druckit stora mängder vatten. Annars rör det sig närmast om hudirritationer. Ute i världen är riskerna större och då handlar det om ett farligare gift som utsöndras av den mindre kända pansaralgen.

Flera hundra dör varje år

Det finns beräkningar på att 300 dör varje år sedan de ätit musslor som sugit i sig pansaralgens gift.

De flesta dödsfall sker i utvecklingsländer med obefintlig livsmedelskontroll, men pansaralgen är ett gissel även för musselodlare i USA och Nya Zeeland. Årligen tvingas flera odlingar stänga på grund av blomningarna.

Musselodling på Åland

Savelas genmetod testades även på pansaralgen som i Finland främst förekommer i havet kring Åland. Och den fungerade.

– Men det krävs ytterligare forskning på pansaralgen. Enbart två giftgener är kända i det här skedet. Vi misstänker att fler än så är inblandade, säger Henna Savela.

Det finns gott om musslor även i Östersjön, men de är små och utnyttjas knappt alls kommersiellt i dagsläget även om musselodling inletts i liten skala på Åland.

– Det gör förstås att min forskning blir ännu mer intressant.

Havsgiftet farligare än sjögift

Blågröna alger (egentligen cyanobakterier) utsöndrar mikrocystiner, ett gift som kan ge diarré och kräkning och påverka levern. I värsta fall kan giftet orsaka inre blödning i levern samt cirkulationssvikt.

Blågröna alger kan också utsöndra saxitoxiner men genmetoden fungerade inte lika bra på det giftet i de sjöprover som togs.

Även havslevande pansaralger utsöndrar saxitoxiner och där visade studien tydlig kausalitet. Genmetoden fungerade alltså på pansaralgsproverna från Åland. Mindre doser av nervgiftet orsakar illamående och känslolöshet i fingrar och läppar. Större doser orsakar förlamning och dödsfall när lungorna slutar fungera. (FNB–SPT)

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00