Ge unga tid hitta sin identitet

Många av oss hade glädjen att träffa ungdomar vid årets studentkalas. Vid en närmare diskussion framkommer det dock för mig och kanske för många andra hur pressade dagens ungdomar är. De höga prestationskraven har säkert flera orsaker, till exempel sociala medier som genom sin kultur av att presentera en idealfasad lätt ingjuter en känsla av otillräcklighet. En annan stor orsak till den höga prestationsångesten är inträdesförfarandet till de olika högskolorna. Detta inträdesförfarande med ökad tyngdpunkt på betyg – och kursval som bör göras redan vid gymnasiets början – sätter en stor press både på att välja "rätt" kurser och på skolframgång. Man bör ha valt rätt och prestera bra ifall man vill klara nästa stora steg i livet efter gymnasiet och bli antagen till den utbildning man önskar.

Studie- och yrkesvalet har en central roll för att människan skall kunna leva ett meningsfullt liv. Att hitta en studieplats som motsvarar ens identitet är nyckeln till detta. Yrkesvalsteorierna och praktiken säger att detta val bygger på två saker – självkännedom och samhällskännedom och en matchning av dessa två. Självkännedomen har att göra med identiteten och utveckling och mognad. Den kanske kändaste utvecklingspsykologen, Erik H. Eriksson hävdar att identitetskonflikten vid 13–20 år berör identitet kontra identitetsförvirring. En genuin identitet handlar om att förverkliga det inre – den genuina kärnan – i en mellanmänsklig och samhällelig kontext. Den unge behöver enligt utvecklingspsykologerna Hwang & Nilsson få veta vem hen är och detta sker genom en spegling av andra personer och samhället. Identitetssökandet stöds om den unga får utforska olika roller i fred, och Eriksson talar om nödvändigheten av ett psykologiskt moratorium – ett slags andrum från ansvar och plikter. Moratoriet är en sökandeperiod då ungdomarna kan pröva tillfälliga roller, som möjliggör för ungdomarna att hitta sig själva. Besluts- och prestationsångest gör det svårare att hitta sin identitet. Enligt James Marcia finns det en fara för en tidig identitet – där ungdomar har mycket bestämda åsikter och en stark jagkänsla. Marcias slutsats är att denna tidiga identitet innebär en svag identitetskänsla och en sårbarhet inför kommande livskriser. Ungdomar i denna grupp har ofta okritiskt övertagit värderingar från föräldrar eller andra auktoriteter. Samhällets och skolornas starka betoning av skolframgång – till exempel i olika tävlingar och jämförelser – Pisa, gymnasiejämförelser etcetera kan ha skadliga effekter på många ungdomars identitetsutveckling.

Vad gäller intagningen till högskolorna förvärrades problemet genom Sipiläregeringens förstärkta betoning av student- och avgångsbetygen. Problemet förstorades av att förstagångens sökande får extra poäng samtidigt som antalet platser som utdelas via inträdesansökan minskar. Tyngdpunkten på gymnasiets matematikvitsord har dessutom ökat, vilket ökar pressen för dem som inte har det så lätt för matematik. Därtill ter sig tyngdpunkten oändamålsenlig för studieinriktningar och branscher där avancerade kunskaper i matematik är irrelevanta.

Det nuvarande inträdesförfarandet har många tydliga nackdelar. Identiteten har en stark koppling till motivationen som är den centrala faktorn vid senare prestationer i livet, uthållighet och framgång. Motivation är starkt förknippat med hur länge individer vill stanna i arbetslivet. Ett motiverande och aktivt yrkesliv är viktigt för livskvaliteten, men också centralt ur en samhällsekonomisk synvinkel. Det nuvarande systemet riskerar att bidra till att människor vill förtidspensionera sig. Detta strider emot beslutsfattarnas målsättningar att fler skall förvärvsarbeta upp till pensionsålder.

En arbetsgrupp på hög nivå borde tillsättas för att förnya inträdesförfarandet samt undersöka möjligheterna att kunna stödja den ungas sökande efter sig själv och sin plats här i världen. Det vore skäl att undersöka och jämföra olika utländska modeller, till exempel det brittiska studiesystemet. Möjligheten till ett magisterval i ett mer moget livsskede skulle ge ungdomar mer utvecklingsutrymme samt öka chanserna till att studievalet går rätt första gången, då man har mer studie-, arbets- och livserfarenhet.

Joachim von Weissenberg Styrelsemedlem i Finlands Svenska Psykoterapiförening Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning