Ge mig inte vad jag vill ha

Radio Vega behöver påminnas om att jag aldrig hade klarat av att på förhand berätta att jag skulle bli glad, förvånad och berörd av det periodiska systemet.

Det periodiska systemet börjar med väte och slutar med ununoktium. Däremellan ryms 116 grundämnen. Radioprogrammet Kvanthopp i Radio Vega hos den finländska rundradion Yle ägnade mellan 2013 och 2015 några minuter åt varje ämnes karaktär och historia. Jag lyssnade första gångerna någonstans i trakterna av titan och vanadin, nummer 22 och 23. Det var fantastisk radio. Inte främst för att grundämnen är intressanta, utan för att redaktionen och kanalen hade så gott självförtroende och tillit till sin kontinuitet att de planerade och genomförde en programserie som sändes i mer än hundra veckor.

I tisdagens HBL läser jag att Kvanthopp nu läggs ner, för att ersättas av vetenskapsinslag utspridda under ett allt mer direktsänt flöde i Vega. Kortare och mera lösryckt. Anpassat till lyssnarnas beteende, som kanalchefen Kaj Backman säger. Inga hundraveckorsprojekt med periodiska system mera, alltså.

Förra veckan var jag i Oslo. På väg från mötet till flyget promenerade jag genom Vigelandsparken. Det tog skulptören Gustav Vigeland 20 år att skapa den 850 meter långa helheten. Det är en fantastisk park. De enskilda skulpturerna är i och för sig fina, men det storslagna är mängden och enhetligheten. Genom att vara så många är statyerna både ensamma och tillsammans. Lite som vi som besöker parken.

Det periodiska systemet och Vigelandsparken är inga hastverk. Snarare representerar de en tanke om värdet av det långsamt och mödosamt åstadkomna. När jag läser nyheten om vetenskapsradions förändringsarbete känner jag hur jag blir som en av Vigelands granitgubbar, som längtande men utan större förhoppningar bligar tillbaka mot en tid som hade just mera tid, och inte bara prioriterade det direkt berättade.

Jag inser att framtiden inte finns i periodsystem och skulpturparker. Men tro mig: den finns inte i populistisk snabb-digitalisering heller. Vi behöver orka tänka en gång till på vilken roll offentlig rundradio och offentligt understödd bildning – som universitet, gymnasier, grundskolor och daghem – skall ha. Den diskussionen skall inte handla om teknologi, utan måste fokusera på hur vi kan göra bildning, reflexivitet och insikt ännu mera tillgänglig för alla. Det kan inte vara rimligt att det innehåll vi betalar för med våra skatter skall se likadant ut som det innehåll som vi betalar för med reklam och data. Det offentliga skall erbjuda alternativ. Klassrum, föreläsningssalar och samlingsstunder skall inte fyllas av samma globala mediebolags innehåll som fyller vardagen utanför dem. Vi behöver inte vara rädda för det sega och obekväma, utan omedelbara belöningar. Vi behöver tänka som Vigeland, stort och långsiktigt, i stället för att räddhågset be om bekräftelse på första skissen.

Och Radio Vega, i sina bästa stunder en hela folkets bildningskanal med en alldeles egen röst, behöver påminnas om att jag aldrig hade klarat av att på förhand berätta att jag skulle bli glad, förvånad och berörd av det periodiska systemet. Som tur är hade ingen ängsligt frågat. Överraskas kan man bara av det oväntade. Så ge mig inte vad jag vill ha, ge mig vad jag behöver.

Fritjof Sahlström dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46