"Gåsteater!" – riksdagen hörde ministerier om vitkindade gäss

I Finland har NTM-centralerna kunnat utfärda undantagslov för att skjuta gäss som hotar skada odlingar. Men vanlig jakt är förbjuden. Bild: Karl Vilhjálmssson

Frågan om vitkindade gäss blev mer snårig än klar då Jord- och skogsbruksutskottet ordnade ett öppet hörande kring medborgarinitiativet om att tillåta jakt på gässen. Samlingspartiets ledamöter kallar det för en "teater" mellan olika ministeriers tjänstemän.

Ett medborgarinitiativ som vill tillåta begränsad jakt på vitkindade gäss behandlas i riksdagen, ett halvår efter att den senaste kommittérapporten om saken blev klar.

Vitkindade gäss skyddas i Bernfördraget och i EU:s fågeldirektiv, där det bestäms att arten inte får jagas eller fångas. Men medborgarinitiativets upphovsman Jukka Kirjavainen pekar på att undantag är tillåtna bland annat för att skydda odlingsmark.

– De vitkindade gässen har redan i trettio år varit en livskraftig art. Beståndet har fördubblats under de senaste fem åren.

Kirjavainen tycker också det är märkligt att grannländerna Sverige och Estland gått in för en friare tolkning av fågeldirektivet och tillåter skyddsjakt under vissa förutsättningar, och i Sverige i vissa landskap.

I Finland har NTM-centralerna kunnat utfärda undantagslov för att skjuta gäss som hotar skada odlingar. Flera tusen lov har beviljats, av vilka 500 har använts. Processen med undantagslov har upplevts långsam och arbetskrävande.

Enligt Jussi Laanikari, sakkunnig på Jord- och skogsbruksministeriet, hann skadorna inom jordbruket uppgå till 2,7 miljoner euro i fjol.

Åsikterna om vilket bord problemet borde ligga på verkar gå isär. Bollen kastades runt under hörandet – till den grad att ledamöterna blev enerverade.

Lagstiftningsrådet Leila Suvantola vid Miljöministeriet uppgav för utskottet att det redan nu är möjligt att tillåta skyddsjakt. Hon säger att fågeldirektivet inte hindrar det, och att Estland räknar de vitkindade gässen som vilt.

Laanikari säger att en sådan operation, där man flyttar över frågan till jaktlagstiftningen, skulle äventyra de ersättningar som utbetalas till jordbrukare. Han anser att det är bättre att hålla kvar frågan inom naturskyddslagen.

– Om arten klassas som jaktbart vilt äventyrar det utbetalningarna av skadeersättningar, och de kan frysas för flera år. Det är bäst att hålla kvar ersättningarna hos Miljöministeriet för att de inte ska avbrytas, säger Laanikari och syftar på standstill-perioden som skulle pågå under en EU-utredning.

Han säger att jakt blir möjlig först då artens status ändras i EU:s fågeldirektiv.

Tjänstemännen grälade också kort om huruvida fjolårets åkerskador berodde på att tillstånden behandlades alltför långsamt eller inte.

Jukka Kirjavainen och Sari Multala (Saml) påpekade att det också upplevs som ett hinder att man inte kan ta tillvara gässen, då de fåglar som skjutits med undantagslov måste grävas ner.

– Det strider mot jaktprinciperna att man inte tar tillvara bytet, och det dämpar intresset, säger Kirjavainen.

Leila Suvantola säger att det är en följd av att naturskyddslagen, där fredandet innebär att man inte utnyttjar bytet, eftersom syftet med att skjuta är att skydda odlingar, inte att ta tillvara köttet.

– Om man använder det som näring så är det fråga om vilt.

Snårigheten går i samma spår som i fjol då en arbetsgrupp gick igenom gåsläget och föreslog att man skulle uppdatera naturskyddslagen och utveckla regionala undantagslov som gäller över större områden. Enligt Suvantola är en sådan beredning på gång. Dessutom beslöt man att utreda andra sätt att aktivt skrämma bort flockar, eller locka bort dem med viltåkrar för gässen.

– Det här är ett politiskt misslyckande, säger Anders Norrback (SFP) om långdansen kring gässen.

Centerledamöterna i utskottet anser att det är "dags att sätta en kula i gässen och samtidigt försäkra oss om att jaktbytet landar i grytan med rotsaker, inte bränns upp eller grävs ner".

Samlingspartiets ledamöter kallar det för en "pinsam gåsteater", och undrar hur det är möjligt att tjänstemannen vid Miljöministeriet anser att det är möjligt att omdefiniera gässen som jaktbara och flytta skadeersättningarna till Jord- och skogsbruksministeriet, och varför Jord- och skogsbruksministeriet inte fört en diskussion om det med kommissionen.

Samlingspartiet anser att Finland själv fastnat i en alltför snäv tolkning av fågeldirektivet för att Jord- och skogsbruksministeriet inte fått i gång processen med att konsultera EU.

Samlingspartiet har tidigare lämnat in ett lagförslag om att tillåta jakt på vitkindade gäss.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning