Gamla skämt

Aprilskämten är en relikt från en mera oskyldig tid, då tidningarna var så ofelbara att de kunde kosta på sig att skoja lite, en enda dag om året.

April, april! Har du låtit dig luras i dag? Läst någon helt otrolig nyhet som sen visade sig vara, just det, helt otrolig? Aprilskämten i pressen är ju en fin gammal tradition, så sannolikt kommer vi alla att snava över något skämt i dag. Och om vi inte gör det kan vi ju gräva fram fjolårets roligheter – de skämt som nämndes i FNB:s översikt över aprilskoj i de finlandssvenska medierna i fjol finns nämligen alla fortfarande kvar på de finlandssvenska tidningarnas webbplatser (eller fanns åtminstone för några dagar sedan). Av dem är det bara Vasabladet som i efterskott har försett sina aprilskämt med en rad allra längst ner på sidan, där man varnar för att texten inte är på riktigt. Alla de andra påhitten, i HBL, ÖT, VN, ÅU, ÖN finns kvar, utan brasklappar.

Det är inte bra. För allt som finns på webben finns där för evigt. De här "nyheterna" kan när som helst flyta upp till ytan igen och glatt delas av folk som inte har lagt märke till publiceringsdatumet och som tror att texten är sann. Förr i världen fanns ju inte den risken; aprilskämten var utraderade så fort tidningen hade eldats upp eller blivit omslag för fisk eller blommor. I dag kan texter leva vidare hur länge som helst i den frodiga djungeln av delningar, citat, parafraser och internetmemer.

Våren 2016 frågade tankesmedjan E2 5 000 finländare vad de anser om bland annat medierna. Hela 38 procent, nästan fyra av tio, svarade att de helt eller delvis har förlorat förtroendet för traditionella medier, bland dem som röstar på Sannfinländarna är det hela 71 procent och bland soffliggarna 58 procent (av SFP-väljarna är det faktiskt "bara" 25 procent som helt eller delvis har förlorat tron på medierna). De desillusionerade är mera kritiska till immigration än andra och anser att talet om en klimatförändring är kraftigt överdrivet, vilket antagligen innebär att de också är mottagliga för fejkmediernas antiflykting- och antimiljöpropaganda.

Nu är jag ju inte så naiv att jag skulle påstå att det enda som behövs för att öka tilltron till de traditionella medierna är att man slopar aprilskämten. Men i det enorma mediebruset, bland alla avsiktligt missledande grejer som görs i propaganda- eller skämtsyfte, och bland alla oavsiktliga fel som slinker igenom på grund av slarv eller tidsbrist borde medierna ge akt på allt som riskerar att ytterligare underminera deras trovärdighet. Aprilskämten är en relikt från en mera oskyldig tid, då tidningarna var så ofelbara att de kunde kosta på sig att skoja lite, en enda dag om året.

Ska medierna lyckas locka tillbaka de förlorade 38 procenten, eller ens försöka se till att de inte ökar i antal, sker det sannolikt genom att envetet hålla sig till fakta och envist motbevisa lögner, bluffar, vilseledande nyheter, kvacksalveri och propaganda – trots den stora tidspressen och kraven på att prestera klickrubriker och "underhållande" grejer. Och i det konceptet finns det inte rum för några aprilskämt längre, tyvärr.

Theresa Norrmén ordbrukare som översätter och skriver

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00