G20 har nyckeln ut ur klimatkrisen

Kinesiska gruvarbetare sorterar kol intill en kolgruva i Datong i den nordliga provinsen Shanxi. Kina har lovat att bli klimatneutralt till 2060, men landet saknar ett konkret utsläppsmål på kortare sikt. Bild: Greg Baker/Lehtikuva–AFP/Arkivbild

Om världens största ekonomier antog klimatmål i klass med EU:s skulle temperaturstegringen kunna hejdas till 1,7 grader, visar en analys. G20-ländernas åtgärder är avgörande för kampen mot klimatförändringarna.

Trots att den så kallade G20-gruppen utgörs av bara EU och 19 andra större ekonomier står de här länderna tillsammans för 75 procent av världens koldioxidutsläpp. Därför är de också i nyckelposition då världen ska hejda klimatkrisen.

Tankesmedjorna World Resources Institute i USA och Climate Analytics i Tyskland har räknat ut att om alla G20-länderna minskade utsläppen till 2030 i linje med 1,5-gradersmålet och fortsatt siktade på klimatneutralitet till 2050 kunde bara de åtgärderna bända ner temperaturökningen till 1,7 grader till slutet av seklet.

Analysen visar att den globala medeltemperaturen riskerar att öka med 2,4 grader över förindustriell nivå om de nuvarande klimatpolitiska åtagandena verkställs. Men, påpekar rapporten, flera länder är i färd med att justera sina klimatmål och införa tuffare åtgärder, vilket kunde hejda uppvärmningen till 2,1 grader.

Men för att världen ska ha en chans att nå Parisavtalets mål på 1,5 grader krävs mycket mer. EU ska minska sina utsläpp med 55 procent till 2030 och sikta på klimatneutralitet 2050. Storbritannien har ett motsvarande klimatmål, och av G20-länderna har dessutom Argentina, Kanada och USA stramat åt sina klimatmål till 2030.

Analysen visar att om resten av G20 hängde på och matchade sina åtgärder med Parisavtalets mål skulle det kunna hejda temperaturökningen till 1,7 grader. Och då skulle de G20-länder som inte ligger i framkant i utvecklingsnivå tillåtas hålla ett lite sävligare tempo.

Å andra sidan förutsätter 1,5 grader att också resten av världen agerar kraftfullt, vilket i sin tur förutsätter att de rikare länderna håller sina löften om att finansiera klimatåtgärder i det globala syd. Dessutom måste flyg- och sjöfartsindustrin göra sitt till.

Av G20-länderna har Japan, Sydafrika och Sydkorea lovat att strama åt sina klimatlöften senare i år, medan Kina, Indien, Saudiarabien och Turkiet – som tillsammans står för en tredjedel av de globala utsläppen – åtminstone inte än har skärpt sina klimatlöften.

Australien och Indonesien har upprepat samma löften som de gav 2015, fastän Parisavtalet ålägger alla parter att höja buden efterhand. Sämst i klassen är Brasilien och Mexiko vars uppdaterade löften är svagare än deras ursprungliga, samt Ryssland som siktar på att öka sina utsläpp.

"Vad G20-länderna gör eller inte gör kommer i hög grad att avgöra om vi ska lyckas avstyra de farligaste och mest kostsamma följderna av klimatförändringarna. Därför är det oerhört att Brasilien och Mexiko har prutat på sina tidigare löften och att Kina med världens största utsläpp inte alls har satt ett 2030-mål i linje med sitt klimatneutralitetsmål 2060", säger Helen Mountford, direktör vid WRI, i ett uttalande.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning