Fysikpriset för upptäckt av exoplanet och förståelsen av universum

Pristagarna James Peebles, Michel Mayor och Didier Queloz på bild bakom Kungliga vetenskapsakademien. Bild: Claudio Bresciani/TT

Nobelpriset i fysik tilldelas James Peebles, Michel Mayor och Didier Queloz. Deras forskning kretsar kring teoretiska upptäckter om fysikalisk kosmologi och upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna.

Bara fem procent av materian i universum känner vi till i form av stjärnor, planeter och allt omkring oss. Resten är okänt och mörkt, vilket en av årets Nobelpristagare i fysik visat.

Två andra pristagare står för första upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna.

Nobelpriset i fysik går i år till kanadensaren James Peebles och schweizarna Michel Mayor och Didier Queloz.

Peebles tilldelas priset "för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och jordens plats i universum" och Mayor och Queloz får priset för den första upptäckten av en exoplanet i stjärnbilden Pegasus.

Peebles forskning kretsar kring det som kallas bakgrundsstrålning, den strålning som flödar från big bang. Han väcktes av telefonsamtalet från Kungliga vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K Hansson. De andra två kunde inte nås innan pristagarna tillkännagavs.

"Vi hade fel"

Motiveringen lyder att Peebles bidragit med idéer om fysikalisk kosmologi som "befruktade hela forskningsfältet" och hans teoretiska ramverk ligger till grund för den bild vi i dag har om universum. Hans forskning har lagt grunden till att kosmologin omvandlats, från spekulationer om världsalltet, till vetenskap.

Med sina beräkningar på bakgrundsstrålningen kunde han visa att universum består till 95 procent av okänd mörk materia och mörk energi, något som är ett mysterium och en utmaning för den moderna fysiken.

Michel Mayor och Didier Queloz kunde 1995 berätta om sin upptäckt av den allra första planeten utanför vårt solsystem, en exoplanet, i bana kring en solliknande stjärna i Vintergatan. De kunde observera planeten som fick namnet 51 Pegasi b med hjälp av specialbyggda instrument vid observatoriet Haute-Provence i södra Frankrike.

Planeten är stor som Jupiter och är så nära solen att ett år inte varar mer än några dagar på jorden.

– Få hade anat att sådana planeter kunde existera. Men vi hade fel, säger Ulf Danielsson vid Kungliga vetenskapsakademien.

Stor nyhet då

Upptäckten var en stor nyhet 1995, då den tillkännagavs, säger Thors Hans Hansson, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

– Framför allt var den stora nyheten för astronomerna att planeten såg ut som den gjorde, säger han till TT.

– I och för sig hade de flesta trott att det borde finnas exoplaneter, men nu vet vi det och vi kan uppskatta hur många de är, fortsätter han.

Upptäckten inledde en "revolution inom astronomin". Sedan dess har över 4 000 exoplaneter hittats i Vintergatan.

"Flera nya projekt för att hitta exoplaneter är nu på gång och så småningom får vi kanske svar på den allt överskuggande frågan – finns det liv någonstans därute?" skriver Kungliga vetenskapsakademien.

"Kärlek för vetenskap"

De tre delar på Nobelpriset och summan på nio miljoner kronor där den ena hälften går till James Peebles och den andra gemensamt till Michel Mayor och Didier Queloz.

Peebles, som var med på telefon vid presskonferensen, fick frågan om han har något råd till unga som vill ägna sig åt forskning.

– De borde gå in i det för kärleken till vetenskapen, priserna är lockande men det ska inte vara en del av planen. Du borde gå in i din vetenskap av intresse, säger James Peebles.

Som svar på om han tror att det kan finnas liv på andra planeter säger han att han bara kan gissa, men att det borde finnas planeter som passar för liv. Men om det liknar livet på jorden går inte att veta.

Fram till och med 2019 har 213 personer tilldelats priset och bland dem har endast tre varit kvinnor. Förra året prisades Donna Strickland, som var den första kvinnan att få fysikpriset på 55 år.

Fakta

Pristagarna

James Peebles, född 1935 i Winnipeg, Kanada. Filosofie doktor 1962 vid Princeton University i USA. Innehavare av Albert Einstein-professuren i vetenskap vid Princeton University.

Michel Mayor, född 1942 i Lausanne, Schweiz. Filosofie doktor 1971 vid Université de Genève i Schweiz. Professor vid Université de Genève.

Didier Queloz, född 1966. Filosofie doktor 1995 vid Université de Genève i Schweiz. Professor vid Université de Genève och University of Cambridge i Storbritannien.

Källa: Kungliga vetenskapsakademien

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning