Fyra större partier vill få fart på kommunernas klimat- och miljöpolitik

Partiledarna Jussi Halla-aho, Sanna Marin och Annika Saarikko debatterar miljö- och klimatpolitik inför kommunalvalet. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Fyra av de sex största partierna uppmuntrar kommunerna att göra mer för miljön och klimatet. Centern vill absolut inte tvinga kommunerna att bli grönare. Sannfinländarna dömer ut klimatpolitiken som misslyckad.

Två tredjedelar av Finlands kommuner har satt ett klimatmål men bara en femtedel har ett konkret mål för att hejda utarmningen av naturens mångfald, visade en utredning från Sitra förra veckan.

När företrädare för de sex största partierna deltog i en valutfrågning på måndagen betonade De Gröna och Vänsterförbundet att på tok för många kommuner inte förstår värdet av att satsa på miljön.

– Man glömmer att investeringar i en kolsnål framtid betalar igen sig. Varje kommun borde inför varje fullmäktigeperiod göra upp en plan för att hejda utarmningen av den biologiska mångfalden. Precis som kommunen ser till att det finns skola, bibliotek och service på nära håll borde den också trygga invånarnas tillgång till närmiljö, säger Emma Kari (Gröna).

Trots löften om motsatsen fortgår klimatförändringarna och den biologiska mångfalden utarmas, också i Finlands kommuner. Mai Kivelä (VF) anser att alla kommuner ska göra upp ett åtgärdsprogram för att skydda den biologiska mångfalden.

– Vi har inte kommit långt i fråga om kommunernas ambitioner att vara klimatföregångare. Klimat- och naturkriserna är inte ens i valrörelsens fokus. Ändå är människan beroende av naturen, även om naturen inte är beroende av människan.

Kai Mykkänen (Saml) betonar de ekonomiska möjligheterna för kommuner som satsar på klimat- och miljöarbete. Omställningen till klimatsmart värmeproduktion skapar nya jobb och minskar utsläppen. Goda exempel finns det flera av.

– Jag tror att alla kommuner på sikt kan göra sig av med klimatutsläppen utan att pruta på levnadsstandarden. Värmeproduktionen är en stor kommunal klimatfråga och där kan de kommunala energibolagen avveckla tekniker som bygger på förbränning.

Med Malm offras natur

Urbaniseringstrenden får följder för både kommunerna och deras miljö. Kai Mykkänen noterar att det i städerna vore viktigt att bevara skogs- och grönområden fastän det inte är så lätt att bygga tätt för en växande befolkning. Omöjligt är det inte, kontrar Emma Kari:

– Varje stad måste känna sina naturmiljöer och lämna de värdefullaste områdena obebyggda.

– Vi ska erkänna konfliktsituationen, men man måste kunna bedöma helheten. Jag kan inte se att staden och dess natur är två oskiljbara delar, säger Mai Kivelä.

Riksdagsledamöterna Kai Mykkänen, Emma Kari och Mai Kivelä debatterade samma frågor, men skilt från de tre partiledarna för bästa coronatrygghet. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Jussi Halla-aho (Sannf) inflikar att Helsingfors uttryckligen har offrat en del värdefull natur – Malms flygplats – för byggande.

– Man måste verkligen överväga noggrant om man går in för en kraftigt centrerande bostadspolitik, säger han.

Att var tredje kommun saknar en klimatfärdplan oroar inte Annika Saarikko (C), och hon tycker inte att varje kommun måste ha en sådan.

– Jag säger inte nej till högre klimatambitioner, men två tredjedelar av städerna har ju redan en plan. Det är mycket. Resten kan hänga på senare.

Sanna Marin (SDP) säger att det inte är statens sak att tvinga kommunerna, men:

– Klimatarbetet är viktigt och därför har många kommuner redan gjort upp en plan. Klimatarbete är inte en belastning, det skapar nya jobb och tillväxt.

Halla-aho ser inga behov av att förplikta kommunerna till klimatarbete.

– Fokuserar man på lokalplanet missar man lätt att klimatet är en global fråga. Att utsläppen minskar på en ort kan kvitta om de i stället ökar på en annan.

Beträffande avvecklingen av energitorven menar Halla-aho att övergången blir så snabb att Finland kommer att elda med gagnvirke som borde nyttjas för ädlare ändamål. Han ser det som ett exempel på misslyckad klimatpolitik.

Marin månar om att den snabba avvecklingen av fossila bränslen inte får leda till det eller äventyra skogens funktion som kolsänka.

– Klimatpolitiken ska inte bli kontraproduktiv. Jag vill också betona nya möjligheter, som ökat bruk av spillvärme.

Kai Mykkänen vill måna om kolsänkan genom att låta skogarna växa till sig och bli lite äldre innan de avverkas hellre än att skydda mer skog. Mai Kivelä påtalar jordbrukets outnyttjade potential inom kolinlagring som en avgörande komponent i klimatpusslet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning