Fyra rasrena barn för att trygga den finlandssvenska folkstammen

Mödrapremieringen hade flera syften. Dels skulle tävlingen sprida rashygienisk kunskap och propagera för rashygien, dels skulle den leda till att befolkningen skulle bli "bättre". Personerna på bilden, som är tagen ur Svenska Litteratursällskapets arkiv, förekommer inte i artikelns sammanhang. Bild: SLS/Bernard Åström

Det finns en tid i Finlands historia då svensktalande mödrar hedrades på grumliga kriterier: de skulle ha sunda gener och rätt antal barn.

Varje år får tiotals finländska mödrar en fin utmärkelse av presidenten på mors dag. Mammor som är duktiga på uppfostring och som hjälper till i föreningar eller i församlingar får förtjänsttecknet Finlands vita ros.

Så har det varit ända sedan startskottet 1946. Men traditionen med att ge mödrar utmärkelser i Finland går längre bak i tiden än så. År 1921 ordnades den första uppmärksammade tävlingen för mammor i Svenskfinland: mödrapremieringen. Man fick nominera kvinnor som fött psykiskt och fysiskt friska barn. Vid pompösa tillställningar delades det ut diplom och penningpris på upp till femhundra mark.

På Mannerheims barnskyddsförbund understryker man att 1920-talets rashygieniska tävling inte hänger ihop med dagens statliga utmärkelser som presidenten delar ut; Att de är två av varandra oberoende fenomen.

Mödrapremieringen var från början omstridd. Tävlingsaspekten ifrågasattes. Så här skrev Hufvudstadsbladet:

"Likaväl som det anstår mannen att i idrott tävla om första priset, lika väl må det anstå kvinnan att tävla om främsta platsen, då det gäller friska, dygdiga barn."

Mödrapremieringen hade flera syften. Dels skulle tävlingen sprida rashygienisk kunskap och propagera för rashygien, dels skulle den leda till att befolkningen skulle bli "bättre". Personerna på bilden, som är tagen ur Svenska Litteratursällskapets arkiv, förekommer inte i artikelns sammanhang. Bild: SLS/Bernard Åström

Finlands svenska marthor jobbade ute på fältet med att intervjua de nominerade mammorna. De som ansågs vara den finlandssvenska folkstammens förlorare sållades bort från tävlingsbidragen.

I marthornas tidning Husmodern kan man läsa att 379 kvinnor nominerades till den första mödrapremieringen 1921. Men, tillägger skribenten, ursprungligen anmäldes fler till tävlingen, men de "alldeles påtagligen fyllde ej måttet".

"Talrika mödrar kämpa en bitter, ofta hopplös kamp mot sina barns sjukliga eller dåliga anlag, vi måste skänka dem vårt djupaste medlidande och lämna dem den hjälp vi möjligen kunna – men Samfundet kan ej prisbelöna dem, ty vår stams framtid behöver kroppsligt och andligt sunda släkter!"

Så lät det år 1927 då Emma Saltzman vid Helsingfors Marthaförening delade ut mödrapremieringarna. Finland levde då i eugenikens, eller rashygienens, mest gynnsamma tid. Många av landets svenskspråkiga marthor hade då medvetet eller omedvetet blivit ett slags rashygieniska propagandalärare, har Markku Mattila kommit fram till i sin forskning.

– Man strävade mot att ge marthorna rashygienisk utbildning, som de sedan skulle sprida ute på fältet. När marthorna intervjuade kvinnorna i pöbeln skulle de rashygieniska tankarna samtidigt spridas. Så tolkar jag det, säger han.

"Känns illa att läsa om tankarna"

Tanken på att utlysa en tävling om vem som var de bästa mödrarna kom från ett helt annat håll än det svenska Marthaförbundet, som bara var en samarbetspartner. Florinska kommissionen, i dag mera känd som Folkhälsan, var orolig över att mängden svenskspråkiga barn som föddes i Finland minskade. Samtidigt rasade bittra språkstrider.

En av frontfigurerna i kommissionen var Harry Federley, genetiker och ivrig påhejare av rashygieniska tankegångar. Florinska kommissionen ägnade sig även åt att beskriva finlandssvenska "folktyper", något som HBL skrev om 2015. Men just mödrapremieringen är ett rätt outforskat kapitel.

Den rashygieniska bakgrunden är inget som man försöker dölja på Folkhälsan i dag. Flera av förbundets historiker behandlar den delen av historien. Och hela personalen på cirka 1 500 personer har fått information om bakgrunden.

– I dag känns det illa att läsa om de här tankarna. Och det är nödvändigt att både klart ta avstånd från dem och sätta dem i sitt sammanhang, säger Camilla Westerlund som är kommunikationschef på Folkhälsan.

Marthan Emma Saltzman delade ut mödrapremieringar på en högtidlig fest i Helsingfors 1927. Då talade hon varmt för mödrar med goda gener. Mödrar med sjuka barn kunde man däremot inte ge pris åt. Bild: Museiverket/Musketti

"Det får ej finnas dåliga svenskar i detta land"

Florinska kommissionen uppstod egentligen när Svenska litteratursällskapet fick en betydande donation 1911. Kommissionen, som hade en medicinsk inriktning, leddes av läkaren Ossian Schauman.

I den nya självständiga republiken kände sig finlandssvenskarna allt mer trängda. Speciellt i den Florinska kommissionen var man rädd för att den svenska nationaliteten till slut skulle utplånas. Det behövdes fler finlandssvenska bebisar, eller för att vara specifik, bebisar av rätt sort. Inga dåliga gener skulle få föras vidare. Därför var det viktigt att allmogen, det vill säga vanliga kvinnor, lärde sig att välja rätt "befruktarkandidat".

År 1921 tryckte man så upp Ossian Schaumans pedagogiska plansch "Vår Hustavla" i 60 000 exemplar. Så många var planscherna att man, grovt räknat, kan säga att de skulle ha räckt till vartannat finlandssvenskt hushåll. Också Hufvudstadsbladet publicerade hustavlan, som var full med förmaningar.

"Föräldrarnas nedärvda egenskaper, både de goda och de dåliga, återspegla sig hos barnen. Då Du ingår äktenskap, se därför till att Din utvalda tillhör en frisk släkt och själv åtnjuter god hälsa!"

Vår Hustavla varnade också för alkohol och veneriska sjukdomar.

"Ta Dig i akt för starka drycker och könssjukdomar! De icke blott undergräva Din egen hälsa. De kunna även skada Dina barn och deras efterkommande. Glöm ej att fädrens missgärningar straffa sig på barnen allt intill tredje och fjärde led!"

Vår Hustavla avslutades med en uppmaning som kom att bli en slags slogan för mödrapremieringen: "Det får ej finnas dåliga svenskar i detta land!".

Ossian Schauman var den Florinska kommissionens, senare Folkhälsans, första ordförande. Han skrev texten till en rashygienisk plansch som trycktes upp i 60 000 exemplar i Svenskfinland år 1921. Bild: Daniel Nyblin/Museiverket/Musketti

Inga brott, ingen epilepsi

Kriterierna för mödrapremieringen var strikta. Mamman skulle komma från en frisk svensk släkt och ha minst fyra barn i åldern 4–17 år. Hemmet skulle också det vara välskött.

– Från dåvarande trovärdiga vetenskapliga källor kunde man läsa att en kvinna borde föda minst fyra barn för att trygga fortbeståndet av folkstammen. Extrema rashygienister som tyska Fritz Lenz kom till och med fram till att den siffran borde vara sju barn per kvinna, säger Markku Mattila.

De mammor som kommissionen belönade skulle inspirera andra till att skaffa fler barn.

Marthorna kom med i bilden när omfattningen av själva tävlingen klarnade. Florinska kommissionen behövde hjälp ute på fältet.

Harry Federley räknade med att marthorna med sina stora kontaktnät skulle sprida tankarna om god rashygien. När marthorna intervjuade de nominerade mödrarna måste de svara ingående på om det fanns epilepsi, psykiska sjukdomar, kriminalitet och alkoholism inom familjen.

För Florinska kommissionen var själva prisutdelningen ett lika viktigt led i propagandan som intervjuerna ute på fältet. Mammorna skulle bli förebilder för andra. Under en ceremoni i Helsingfors 1922 bänkade sig 52 nyländska kvinnor och deras män vid ett långbord i Svenska kvinnoförbundets lokal. Vid ett annat långbord satt diverse prominenta finlandssvenskar: flera ur Folkhälsans styrelse och konsulinnan Bertha Paulig (som också råkade vara Harry Federleys svärmor).

"Med livliga applåder hyllades pristagarinnorna. Alla de närvarande reste sig. Modersmålets sång uppstämdes."

RASIVRARE. Harry Federley ville att pöbeln skulle avla psykiskt och fysiskt friska barn för att den finlandssvenska folkstammen skulle tryggas. Bild: HBL-arkiv

1 250 finlandssvenska familjer granskades

Under hela 20-talet publicerade man artiklar i Husmodern om rashygien i upplysande ton. Bland annat kan man läsa texter av Runa Melander, personen som utvecklade hushållslärarutbildningen i landet. Ämnet är delvis fortfarande i dag brännhett stoff i den invandringskritiska debatten.

"Invandring från främmande länder av mindervärdiga raselement utgör likaledes en fara. Ju större fruktsamhet den främmande rasen har desto större blir faran."

Den sista mödrapremieringen delades ut 1939. Sedan upphörde hela tävlingen. Då hade sammanlagt 18 tävlingar ordnats och 629 mödrar fått pris medan hela 1 250 familjer hade granskats.

Sju år senare började staten dela ut Finlands vita ros till mammor. Under de första åren var det Befolkningsförbundet som ordnade med utmärkelserna. I dag sköter Mannerheims barnskyddsförbund och Social- och hälsovårdsministeriet arrangemangen.

– Efter kriget fick männen utmärkelser för sina hjältedåd. Man ville också komma ihåg kvinnorna. Mammornas jobb på hemmafronten var minst lika viktigt, säger planeraren Virpi Markkanen på Mannerheims barnskyddsförbund om bakgrunden till utmärkelserna.

Forskaren Markku Mattila är inte helt säker på att utmärkelsen Finlands vita ros till mammorna uppkom i ett vakuum och helt oberoende av Folkhälsans tradition på 20- och 30-talet. Samfundet Folkhälsan och Befolkningsförbundet hade sitt säte i Helsingfors. Både den fysiska närheten och det faktum att de finlandssvenska tidningarna skrev om mödrapremieringarna tror han kan ha lett till att man inspirerades av den andra.

Dessutom är det ingen hemlighet att det till Befolkningsförbundets första uppgifter hörde att hålla koll på befolkningens storlek och kvalitet för nationens fortbestånd.

– Men i Befolkningsförbundets historia har man inte betonat eugeniken, säger Mattila.

Fakta

Bättre befolkning

Rashygien, eller eugenik, var en tanke om att ärftligheten bestämde barnens fysiska, psykiska, moraliska och sociala egenskaper.

Man ville föra vidare de "värdefulla" egenskaperna och stoppa de "värdelösa" egenskaperna.

På så sätt trodde man att man kunde höja prestationsnivån bland befolkningen och skapa dugliga människor.

Genetikern Harry Federley var Finlands kanske främsta påhejare av rashygien.

Han gav ut flera texter och höll flera föreläsningar om rashygien.

Florinska kommissionen såg som sin uppgift att sprida kunskap om hur man "förädlar" den svenska befolkningen.

Kommissionen grundades 1911 och i den ingick Ossian Schauman, Jarl Hagelstam, Robert Tigerstedt, Axel Wallgren, Harry Federley och Ernst Lindelöf.

Florinska kommissionen bytte år 1921 namn till Folkhälsan, och eugeniken fortsatte under en sektion av verksamheten.

Flaggskeppet för kommissionens rashygieniska tankar var mödrapremieringen, ett pris som delades ut till goda mammor med rätt gener.

Tanken om att belöna mammor har levt vidare. Ända sedan 1946 delar Finlands president ut medalj av I klass med guldkors av Finlands vita ros till mödrar.

Antalet barn är inte avgörande. Mammor med adopterade eller placerade barn kan också få pris.

Mammorna får pris för att de varit exemplariska fostrare och för att de gjort frivilligjobb.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning