Fyra principer styr penningströmmarna – så vill expertgrupp att kulturen finansieras i framtiden

Reformist. – Vi föreslår att alla finansieringsformer i framtiden skall vara tidsbundna, så att det skall gå att ha någon form av kontroll över verksamheten, säger expertgruppens ordförande Jaakko Kuusisto.Bild: Cata Portin

Teater- och orkesterlagen från 1993 skall ersättas med en ny lag om stöd för utövande konst. Det vill expertgruppen som arbetat på uppdrag av kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml). Gruppens ordförande, musikern Jaakko Kuusisto, förklarar tanken bakom principerna.

Fakta

Reformen i ett nötskal

Bland annat detta föreslår expertgruppen som arbetat under ledning av Jaakko Kuusisto:

Teater- och orkesterlagen från 1993 ersätts med en ny lag om stöd för utövande konst. I motsats till den nuvarande lagen skulle den nya inte definiera vilka konstformer som är berättigade till stöd (inte bara teatrar och orkestrar). Det möjliggör bland annat att en kör kan stödas.

Arbetsgruppen vill reformera statens konstfinansieringen så att utdelningen i framtiden sker från en lucka i stället för två. En betydande del av pengarna kan flyttas från ministeriet till Centret för konstfrämjande Taike. De behovsprövade anslagen för statsandelsinstitutioner som ministeriet har svarat för slopas och slås ihop med de behovsprövade anslag som delas ut av Taike.

En del av de nuvarande behovsprövade verksamhetsbidragen till det fria fältet föreslås bli mångåriga. Genom att möjliggöra mångårig finansiering, vill man komma åt den upplevda dikotomin mellan statsandelsinstitutionerna och fria fältet.

Alla aktörers finansiering skall bli tidsbunden och granskas kontinuerligt. Såväl statsandelsinstitutionerna som fria grupper skall ha tydliga målsättningar för sin verksamhet.

Systemet med kalkylerade årsverken bevaras men utvecklas. Tanken är att en viss del av finansieringen kan vara kontinuerlig och en annan del behovsprövad.

Den nya lagen möjliggör finansiering av verksamheten i ett hus som exempelvis Dansens hus, som inte är en egen aktör utan snarare ett skal.

Tanken är att möjliggöra såväl långsiktighet som rotation.

Reformarbetet har utgått från att summan pengar som fältet har till förfogande är okänd. Målet har snarare varit att definiera principerna för hur konsten skall finansieras.

Ett stort frågetecken är den pågående social- och hälsovårdsreformen och hur den påverkar kommunernas ekonomi.

I arbetsgruppen har ingått representanter för både statsandelsinstitutionerna och fria fältet samt olika intresseorganisationer. Eftersom arbetsgruppen har varit enig om förslaget är det osannolikt att någon kommer med högljudda utspel i nuläget.

1. Finansieringssystemet beaktar de mångsidiga kulturella behoven i samhället.

Om diversiteten ska bli ett kriterium för finansieringen i framtiden – vad betyder det i praktiken?

– Principen innehåller tanken om att vi inte på förhand behöver definiera vem som kan få statsstöd (en teater eller orkester). Vi vet att man sedan tidigare på teatersidan infört undantag genom att skriva "inklusive dans och cirkus" inom parentes. På musiksidan har man länge diskuterat om det över huvud taget är möjligt för en kör att komma in i systemet.

2. Den regionala tillgången på tjänster och utbudets mångfald säkerställs.

Hur sker det?

– Vi har diskuterat ganska mycket de kommunala institutionernas funktion och ställning. Slutsatsen är att vi inte ifrågasätter deras ställning alls. Å andra sidan har vi pratat om hur de regionala funktionerna på bästa sätt tryggas om det någonstans visar sig att det inte längre är ekonomiskt möjligt att upprätthålla en egen orkester eller teater, om ett kommunfullmäktige beslutar att lägga ner verksamheten. Hur garanterar man tillgången till kulturtjänster då? Ett stort frågetecken är den pågående social- och hälsovårdsreformen och hur den påverkar kommunernas ekonomi. När kommunerna inte längre svarar för social- och hälsovården, försvinner en stor del av budgeten – men skulderna blir kvar, vilket innebär att kommunernas finansiella ställning försämras avsevärt. Samtidigt kommer kulturens procentuella andel av budgeten att stiga betydligt, vilket gör att den av naturliga skäl i högre grad kan bli föremål för debatt i olika stads- och kommunfullmäktigesalar. Det kan ju hända att social- och hälsovårdsreformen resulterar i ett bra system och att de regionala områdena börjar bära ett större ansvar för kulturen, men vi inte veta så det kan hända att det vi gör nu måste ses över relativt snart igen. Om man tänker på framtiden är jag mera orolig för kommunernas förmåga att finansiera kulturtjänster än statens.

Är du mera mån om mångfald eller hög kvalitet?

– Utgångspunkten måste vara att det man stöder är av hög kvalitet. I bästa fall går mångfald och kvalitet hand i hand. Vi måste komma ihåg varför vi producerar dessa tjänster; tjänsterna finns för en publik och om inte publiken finns, finns inte existensberättigandet.

Det talas en hel del om att förbättra förutsättningarna för turnéverksamhet och gästspel. Vad betyder det?

– Det här är en stor sak för dansfältet och handlar om att titta på hur man bättre kan öppna de byggnader som redan finns för turnéverksamhet. Vi utreder också till exempel hur teaterverksamhet kan bedrivas i en byggnad som inte har någon egen konstnärlig personal.

Somliga hävdar att fastanställda konstnärer på en ort är en del av en kulturell infrastruktur som möjliggör en massa andra funktioner. Håller du med?

– Ja, jag är av samma åsikt, men om det blir omöjligt att upprätthålla verksamheten, måste man tänka på hur man kan säkra tjänsterna. Då kommer alternativa modeller på fråga.

Fakta

Så fortsätter reformarbetet

I reformarbetets första fas har arbetsgruppens medlemmar fått fantisera fritt kring hur systemet kunde se ut i bästa fall. Resultatet av detta arbete står att läsa i rapporten som publicerades på tisdagen.

De fyra principerna skall härefter formuleras i en proposition. Beredningen av den väntas vara klar den 31 oktober 2017.

3. Reformen samlar den statliga finansieringen till en helhet som består av kategorier för olika typer av aktörer och uppgiftsbaserade element.

Vad betyder det i praktiken?

– Vi föreslår att alla finansieringsformer i framtiden skall vara tidsbundna, så att det skall gå att ha någon form av kontroll över verksamheten. På den behovsprövande sidan bör stöden bli fleråriga. I alla kategorier ska man dessutom kunna söka om någon form av behovsprövat understöd, som kan definieras efter kvalitetsmässiga eller regionala kriterier.

Hur mäts kvalitet?

– Vi har ingen färdig modell ännu, men det viktigaste är att utveckla självevalueringen. Personligen tror jag att det är viktigt att kunna sätta mål och se tillbaka. Ökat strategiska tänkande är en bra sak.

Kan det bli aktuellt med kollegial granskning?

– I det här skedet kan det vara bra att fundera på hur stora kvalitetssystem som det är ändamålsenligt att bygga upp. Det beror också på hur stor del av finansieringen som hänger på kvalitetskontrollen. Det kan vara bra att understryka att frågan om kvalitet inte handlar om misstroende, utan om en försäkran om att pengarna går till rätt adress också i framtiden. Vår strävan är också att säkra sådana aktörer som det inte finns någon anledning att ifrågasätta.

Serie

Kulturens statsandelar reformeras

Statsstödet till kultursektorn är under luppen. HBL synar hur det nuvarande systemet har fungerat och inspekterar det kommande. Del 1 och 2 ingick 11.2 och 12.2.

4. Resultatet av kriterierna granskas regelbundet i samtliga kategorier och intervallernas längd varierar. Detta ger möjlighet till såväl långsiktig verksamhet som omsättning inom scenkonsten.

Varför betonar ni omsättning bland aktörerna?

– Vi betonar egentligen möjligheten till omsättning. Dessutom är det inget fel på att tvingas sträva efter bättre och bättre resultat.

Är reformen ett led i nedmonteringen av välfärdssamhället?

– Nej. Men den är en del av en strukturell förändring som speglar förändringen i samhället. Sätten att både utöva och konsumera konst har förändrats med en växande diversitet som följd.

Har marknaden mättats?

– Det är en bra fråga om konstmarknaden någonsin är mättad. Med tanke på vilka nedskärningar som gjorts på utbildningssidan, är jag lite rädd för att vi redan sett toppen.

Publikationen kan läsas i sin helhet på Sitras hemsida.

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18