Fyra fredspris som utlöst kontroverser

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi fick fredspriset 1991. Nu, över 25 år senare, ifrågasätts hennes utnämning när hon anklagas för att inte stoppa militärens misstänkta folkmord på Myanmars muslimska minoritet. Bild: TT/AP/Kham

Med en rad kontroversiella utnämningar i sin historia är fredspriset det Nobelpris som oftast river upp starka känslor. Några år har valet varit extra omtvistat. Här är fyra av dem.

Europeiska unionen

När EU fick fredspriset 2012 retade det gallfeber på många, bland andra de tidigare pristagarna Desmond Tutu och den nordirländska fredskämpen Mairead Corrigan. Tillsammans med ett antal andra pristagare krävde de att utbetalningen av prispengarna till EU skulle stoppas. Nobelkommittén motiverade sitt beslut med att EU bidragit till fredsbyggande och demokrati i Europa under sex årtionden. EU är "helt uppenbart inte en av de fredsförkämpar som Alfred Nobel föreställde sig" då han instiftade priset, kontrade motståndarna. Andra pekade på hur EU börjat bygga murar runt sig och hur det rimmade illa med fredstanken.

2012 fick EU ta emot fredspriset. Bild: TT/AP/Geert Vanden Wijngaert

Barack Obama

Som relativt ny president i USA fick Obama ta emot fredspriset 2009, vilket han själv sade sig vara förvånad över. Världsledande medier instämde. Kritiken handlade både om att Obama var så ny i sin roll, men också om att utnämningen kunde ses som politiskt motiverad och som en symbolisk reaktion på den tidigare – hårt kritiserade – regeringen i USA under president George W Bush. Geir Lundestad, ordförande i Nobelkommittén mellan 1990 och 2014, erkände i sina memoarer att han ångrade valet av Obama.

Barack Obama hade inte ens jobbat som USA:s president i ett år när han utsågs till fredspristagare 2009. Bild: TT/AP/Fredrik Hagen

Aung San Suu Kyi

Medan hon fortfarande satt i husarrest gavs Myanmars (Burmas) oppositionsledare fredspriset 1991, för sin ickevåldskamp för demokrati och mänskliga rättigheter i landet som styrts av en hård militärjunta i årtionden. Då var valet inte speciellt kontroversiellt – men i dag är det annat ljud i skällan. Sedan Suu Kyi tog över som Myanmars ledare har hon fått allt skarpare kritik för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna. Krav har framförts på att frånta Suu Kyi fredspriset.

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi fick fredspriset 1991. Nu, över 25 år senare, ifrågasätts hennes utnämning när hon anklagas för att inte stoppa militärens misstänkta folkmord på Myanmars muslimska minoritet. Bild: TT/AP/Kham

Le Duc Tho och Henry Kissinger

Under pågående Vietnamkrig fick Nordvietnams och USA:s fredsförhandlare 1973 dela på priset i de mest kontroversiella utnämningarna i prisets historia. Tidningen The New York Times döpte om utmärkelsen till "Nobels krigspris". Le Duc Tho vägrade att ta emot priset och Kissinger kom inte på utdelningsceremonin. Några år senare, när Sydvietnams huvudstad Saigon föll under de nordvietnamesiska styrkorna, erbjöd sig Kissinger att lämna tillbaka fredspriset, men det godtog inte Nobelkommittén.

Henry Kissinger (till vänster) och Nordvietnams kommunistledare Le Duc Tho utsågs 1973 till fredspristagare. Bild: TT/AP/Michel Lipchitz

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning