Fyra av tio finlandssvenska ungdomar har språkmobbats

Magmas svenskspråkiga ungdomsbarometer visar att unga flickor i åldern 15–19 år mår sämre än jämnåriga pojkar. 52 procent av dem har utsatts för språkmobbning för sitt svenska modersmål. Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Tankesmedjan Magmas svenskspråkiga ungdomsbarometer visar att flickorna mår sämre än pojkarna. På det stora hela är ungdomarna i åldern 15–19 år nöjda med vardagen och livet, men hela 42 procent uppger att de har blivit illa behandlade för att de talar svenska.

Den svenskspråkiga ungdomsbarometern avslöjar att flickorna ligger sämre till än pojkarna i många avseenden. Andelen flickor som ofta känner sig ensamma, oroar sig för miljön eller känner ångest inför framtiden är betydligt större än bland pojkarna. I synnerhet oron för den accelererande miljöförstörelsen ger de unga ångest. Upp till 84 procent av flickorna och 73 procent av pojkarna uppger att de känner oro för miljöns tillstånd.

På samtliga enkätfrågor som rör personligt välbefinnande är flickornas medeltal lägre än pojkarnas, uppger tankesmedjan Magma i årets upplaga av den svenskspråkiga ungdomsbarometern.

Kampanjerna #dammenbrister och #metoo har också en stark klangbotten bland de ungdomar som har intervjuats. Sexuella trakasserier har drabbat 43 procent av de flickor som har tillfrågats i enkäten medan endast 6 procent av pojkarna har blivit utsatta för oönskade sexuella inviter.

Finlandssvensk gemenskap på Stafettkarnevalen i Åbo 2018. Enligt Magmas ungdomsbarometer anser 89 procent av finlandssvenska unga i åldern 15–19 år att det är viktigt att tillhöra en svenskspråkig gemenskap. Bild: SPT/Sebastian Backman

Skvalp i ankdammen

Den finlandssvenska ankdammen visar sig vara en gemenskap som är stadd i förändring. Endast 60 procent av de svenskspråkiga unga som deltog i undersökningen anser att de tillhör en minoritet medan 89 procent anser att det är viktigt att tillhöra en svenskspråkig gemenskap.

De regionala identifikationsmönstren varierar. I huvudstadsregionen är det 84 procent som anser att det är viktigt att tillhöra den svenskspråkiga gemenskapen medan Åland förvånande nog uppvisar de lägsta siffrorna. På Åland är det endast 22 procent som tror att det kommer att bli lättare att leva som svenskspråkig i Finland om 10 år. Pessimismen bland de unga är djupt rotad också på övrigt håll. Endast 32 procent tror att en lättare svenskspråkig framtid hägrar om tio år i Finland.

Hela 42 procent av dem som har intervjuats uppger att de någon gång har blivit illa behandlade för att de har talat svenska. Av flickorna är det över hälften eller 52 procent som har råkat illa ut på grund av sitt svenska modersmål. De äldre ungdomarna råkar oftare ut för språkmobbning. Hela 53 procent av alla 19-åringar har blivit illa behandlade för att de har talat svenska.

Språkmobbningens former varierar. 62 procent uppger att de har blivit uppmanade att tala finska, 51 procent har fått höra glåpord, 9 procent har fått uppleva hot om fysiskt våld, 3 procent har blivit utsatta för fysiskt våld och 2 procent har fått hatmeddelanden på nätet för att de har talat svenska.

Ungdomar lirar fotbollsspel på yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors. Bild: SPT/Linnea de la Chapelle

Hudfärgen saknar betydelse

Magmas undersökning visar att det inte nödvändigtvis är de som befinner sig i språkligt underläge som har den starkaste minoritetskänslan. Andelen ungdomar som ser sig tillhöra en minoritet är ungefär densamma i huvudstadsregionen som i Österbotten.

Trots att få invandrare integreras på svenska i Finland har den kulturella mångfalden satt sina spår i den finlandssvenska gemenskapen. 62 procent av alla finlandssvenska unga har kommit i kontakt med personer som har en annan kulturell bakgrund och 95 procent anser att hudfärg saknar betydelse. 76 procent av flickorna och 63 procent av pojkarna är positivt inställda till invandring. Trots det svarar omkring 15 procent att de inte kan tänka sig att gifta sig med en invandrare. 56 procent av dem som har intervjuats anser att rasismen är ett allvarligt problem i Finland.

Undersökningen har gjorts av Taloustutkimus i form av telefonintervjuer eller elektroniska enkäter. 800 unga i åldern 15–19 år svarade på undersökningen som har finansierats av Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne, Svenska Yle, Lilla Teatern och Svenska Teatern.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning