Fynd: Ålänningar över tusen år före sin tid

Genom makrofossilstudier har forskarna undersökt förkolnade växtdelar på de arkeologiska utgrävningsplatserna. Växtdelarna går att identifiera med hjälp av mikroskop och genom jämförelser med moderna växtdelar. Tusentals år gamla gryn kan dateras med några seklers noggrannhet med hjälp av kol-14-metoden. I det här fallet tyder dateringen på att Åland var många steg före fastlandet inom jordbruket. Bild: Helsingfors universitet/Santeri Vanhanen, Volker Heyd och Marianna Kemell

Forskare vid Helsingfors universitet har gjort en överraskande upptäckt som visar att stenåldersålänningarna var i framkant som odlare och kanske också som bryggare. Fyndet kan kullkasta tidigare teorier om de förhistoriska nordborna.

Det handlar om tusentals år gamla korn- och vetegryn som finländska och svenska arkeologer hittat på boplatser som tillhört den så kallade gropkeramiska kulturen på Åland och i trakten kring Stockholm. Med hjälp av den radiometriska dateringsmetoden kol-14 har man lyckats datera ett av de åländska korngrynen ungefär 5 000 år tillbaka i tiden.

Upptäckten förändrar uppfattningen om näringsidkandet bland de tidiga nordborna. Enligt den gängse tolkningen var den gropkeramiska kulturen (cirka 3 200–2 300 före vår tideräkning) en renodlad jägar- och samlarkultur. Den fick sitt namn efter de många små gropar som gröptes in i lerkärl, sannolikt för att kärlen skulle hålla bättre vid bränning.

Utifrån tidigare forskning har den gropkeramiska kulturens män och kvinnor rentav kallats "Östersjöns inuiter" då säljakten i skärgården var central för deras uppehälle.

Men nu avslöjar korn- och vetefynden att gropkeramikerna på Åland och i östra Sverige också ägnade sig åt småskaligt jordbruk.

– Grynen vi hittat på Åland visar att den gropkeramiska kulturen spred jordbruk till områden där det aldrig tidigare utövats, säger arkeologen Santeri Vanhanen, doktorand vid Helsingfors universitet och en av projektledarna.

Enligt Vanhanen tyder forskningen på att gropkeramikerna lärde sig odlingens knep och fördelar via den så kallade trattbägarkulturen, som betraktats som den första jordbrukskulturen i Norden. Trattbägarkulturen spred sig till de sydligaste delarna av Skandinavien ungefär 4 000 år före Kristus.

Äldst i Finland

Det förkolnade åländska korngrynet är det äldsta gryn som någonsin hittats i Finland. Också vetegryn som är några hundra år yngre än korngrynet hittades på de åländska boplatserna.

– De äldsta grynen på det finländska fastlandet har daterats ungefär 3 500 år tillbaka i tiden, såvitt man vet 1 500 år senare än de nya fynden på Åland, säger Vanhanen.

Tidigare forskning har enligt Vanhanen ytterst sällan lyckats bevisa att jägar- och samlarkulturer tagit till sig jordbruksmetoder under historisk tid, för att inte tala om stenåldern. De flesta DNA-analyser gör gällande att då jordbruket spred sig till Europas olika hörn skedde det nästan uteslutande genom flyttningsrörelser.

– Det är möjligt att den här kulturen, som alltså huvudsakligen livnärde sig på jakt och fiske till havs, anammade växtodling för att den fick social betydelse inom gemenskapen, säger Vanhanen.

Vid festliga tillfällen?

Han gör en hypotetisk koppling till de svinben som också hittats på den gropkeramiska kulturens boplatser. Svinkött stod inte på gropkeramikernas dagliga meny.

– De kan ha hållit rituella fester där man åt svin och sädesprodukter. Det är inte omöjligt att de rentav bryggde öl på säden, men det har vi ännu inte kunnat bevisa, säger Vanhanen.

Förutom korn- och vetegrynen har man också hittat andra växtdelar på boplatserna, bland annat nötskal, äppelkärnor, nypon och rotknölar av svalört.

De forntida boplatserna som undersökts på Åland finns i Jettböle i Jomala och i Långbergsöda i Saltvik, i det åländska inlandet. Men på gropkeramikernas tid låg boplatserna på öar som man paddlade mellan. Havsvattennivån under det så kallade Littorinahavets tid i Östersjöns utvecklingshistoria var betydligt högre än i dag.

En utförlig artikel om de arkeologiska forskningsresultaten har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Scientific Reports och är tillgänglig gratis på tidskriftens webbplats.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning