Fullt hus när älskade, hatade HBL debatterades

Publiken flockades runt HBL-scenen på Bokmässan när journalisten Staffan Bruun, Konstsamfundets nya vd Stefan Björkman och Ny Tids chefredaktör Janne Wass möttes för att för första gången debattera Bruuns bok tillsammans. Papperstidningen kommer inte att dö, är trions bedömning.

Vill man tiga ihjäl Staffans Bruuns nya bok Mitt liv på HBL? Det har läsare undrat bland annat på HBL:s insändarsidor. I sin bok kritiserar Bruun i hårda ordalag ägarföretaget KSF Medias ledning och många har förundrat sig över varför ingen av de som kritiserats i boken har trätt fram och kommenterat beskyllningarna.

Intresset var stort när temat debatterades på HBL-scenen på Bokmässan under rubriken Älskade, hatade Hufvudstadsbladet. På scenen möttes Konstsamfundets nya vd och KSF Medias styrelseordförande Stefan Björkman i debatt om medieutvecklingen tillsammans med tidigare HBL-journalisten Staffan Bruun och chefredaktören för Ny tid Janne Wass.

– Hela boken är ett enda stort alternativ till vad som borde ha gjorts, säger Bruun och fortsätter:

– I dagens underliga värld med fejknyheter behövs tidningen som hantverk. Inom två pärmar ska det viktigaste som hänt i går finnas, gärna med egna avdelningar för varje ämne. Det hantverket kommer att behövas under en lång framöver. Folk är beredda att betala för kvalitet, säger Bruun.

"Racet om gårdagens nyheter är förlorat"

Janne Wass kontrar med att folk är beredda att betala för papperstidningen men att problemet ligger i att läsarna blivit uppfostrade till att inte betala för innehåll på nätet.

– Det stora som hänt är inte att journalisterna eller läsarna blivit annorlunda, utan att annonserna har försvunnit och att vi inte lyckas locka nya läsare. Den enda lösningen är att göra något intressant, aktuella grejer som är intressanta. Racet om gårdagens nyheter är förlorat.

Stefan Björkman anser att man måste tänka om när det gäller planering och tidtabeller.

– Vi kan säga att allt har blivit en nekrolog. Vi vet inte när någon dör, men det ska göras på förhand och fortfarande vara aktuellt vid publicering. Jag talade om detta med Helsingin Sanomats chefredaktör Kaius Niemi, som sade att planeringshorisonten förflyttats från en dag till en månad.

Bruun inflikar att HS ändå till skillnad från HBL enligt honom har bibehållit det gamla medan man experimenterat med nytt.

– Det är lite som att slänga sina gamla skor i soporna innan man hunnit köpa nya. Råkar det infalla en söndag med minus tjugo grader, då allt är stängt står man där utan något alls.

– Då kan man konstatera att det funnits en tålmodig ägare som skjutit in pengar till tidningen, säger Björkman.

"Ledningen ansvariga inför läsarna"

På moderator Susanna Ginmans fråga om Konstsamfundets tidigare vd Kaj-Gustaf Bergh, tidigare styrelseordförande Christoffer Taxell och KSF Medias tidigare vd Barbro Teir borde ha gett sig in i debatten svarar Björkman att man inte bör koncentrera sig på personnivå utan krafterna bakom förändringarna i mediebranschen.

Wass anser däremot att Konstsamfundet och KSF Media har haft ett visst ansvar.

– Åtminstone kunde någon ha förklarat för läsarna varför man fattade vissa beslut. Om man inte förstår historien kan man inte gå framåt. För att återta sin position som rikstidning måste man få en ordentlig analys av läget, säger Wass.

Han ser det som problematiskt att Svenskfinland saknar en rikstidning.

– Om vi ska vara en sammansvetsad grupp som ska kunna diskutera aktuella frågor måste man kunna ta del av en livskraftig tidning. Vad var det som gjorde att man plötsligt inte ansåg sig behöva en rikstidning och sedan tog beslag på lokaltidningar som man drev ner. Tidigare läste man HBL i Österbotten parallellt med Vasabladet. Hur ska man göra för att få tillbaka rikstänkandet, undrar Wass.

Björkman påpekar att annonsmarknaden har minskat med hälften på bara fem år medan distributionskostnaderna nästintill fördubblats, vilket syns i de resurser som finns tillhanda för innehållet.

– Det är svårt att tro att vi kunde återgå till tiden då det fanns trehundra journalister på de nuvarande tidningarna, säger han.

"Papperstidningen inte död"

Domedagsprofeterna har talat om papperstidningens snara död. Bruun är ändå övertygad om att papperstidningen kommer att finnas kvar åtminstone 20 år framöver. Björkman tror inte på papperstidningens död men påpekar att den stora frågan handlar om distribution.

– Kanhända måste vi hitta andra sätt att distribuera papper. Vad som händer om 20 år vet ingen, pappret kanske printar ut sig självt på morgonen och ett hologram kommer fram.

Wass framhäver att papperstidningen går överraskande säker.

– I medievärlden har det genom historien alltid uppstått kriser som varit svåra att ta sig genom. Vi måste fortsätta testa och göra misstag. Lösningen är inte att kasta ut allt det gamla för att ta in nytt.

– Det goda är att det numera är betydligt billigare att misslyckas än tidigare. Sådant som förut kostade en miljon, kostar nu tiotusen, säger Björkman.

Moderatorn Susanna Ginman påpekade att de globala jättarna som Google och Facebook är de som numera kammar hem annonspengarna och att det för små tidningar är svårt att hävda sig i den kampen. Björkman ser ändå ljusglimtar här.

– Algoritmerna för Google och Facebook är inte okontroversiella. Från politiskt håll har vi redan sett motreaktioner. Det är inte omöjligt att affärsmän inte i framtiden är villiga att betala för material man inte vet om det är fejk eller riktiga personer bakom. Här har tidningarna ett värde.

Susanna Ginman ledde debatten mellan Staffan Bruun, Janne Wass och Stefan Björkman. Bild: Timo Kari

Många ville lyssna på diskussionen om Hufvudstadsbladet. Bild: HBL

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39