FSD varnar för att rasera avtalssamhället – "Vi ska inte utgå från de starkas rätt att diktera"

Riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta inledde den allmänpolitiska debatten på Finlands svenska socialdemokraters fullmäktigemöte i Hagnäs.Bild: SPT/Ari Sundberg

Regeringen har allierat sig med EK när det gäller att underminera avtalssamhället, säger Maarit Feldt-Ranta som lyfter fram försvaret av överenskommelser på arbetsmarknaden som en av de stora valfrågorna.

Riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta inledde den politiska debatten på de finlandssvenska socialdemokraterna FSD:s fullmäktige i Helsingfors, och räknade upp social rättvisa, utbildning, en reformerad social trygghet och jämnare fördelning av familjeledigheterna som stora valteman för socialdemokraterna.

Socialdemokraterna, SDP, tävlar om tätpositionen i flera opinionsmätningar, och partiet har gått framåt särskilt när det uppstått protester mot regeringsbeslut som berört arbetsmarknaden. Det skedde i och med de så kalla de tvångslagarna, och det skedde i och med aktiveringsmodellen.

Feldt-Ranta adderar nu till besluten i budgetramen tidigare i veckan. Regeringen beslöt att företag med färre än tjugo anställda skulle ha lägre tröskel för uppsägningar av personaliga skäl, och att unga under 30 kan anställas på korta kontrakt utan särskild orsak till att det inte fortsätter. I dagens läger krävs det en anledning till visstidsjobb, som att det är projektbaserat eller ett vikariat.

"En permanent otrygghetsmodell" och "en ständig prövotid", kallar Feldt-Ranta de nya avvikelserna i lagen om arbetsavtal.

– Vi ska klart och tydligt stå som alternativ när det gäller avtalssamhället. Vi kan bara klara oss om vi gör saker tillsammans, och inte utgår från de starkas rätt att diktera. Det är så vi har klarat oss i den internationella konkurrensen.

En omvälvning skedde då EK beslöt att inte längre sluta centrala avtal. Också enskilda förhandlingar har gått på grund, till exempel om arbetstidslagen, vilket ledde till att regeringen fick ta saken i egna händer.

Feldt-Ranta säger att den stora bilden av avtalssamhället ändå är en framgångshistoria.

– Det har blivit enorma resultat i Finland, man kan inte hänga upp sig på en enskild sak, säger Feldt-Ranta.

– Se på vilket annat land som helst i Europa, där redan en liten ändring i pensionssystemet får hundratusentals människor på gatorna. Här höjde vi pensionsåldern – inte en enda demonstration. Att EK frångått centrala avtal – och att regeringen allierat sig med EK, är väldigt kortsiktigt, säger Feldt-Ranta.

FSD:s ordförande Viktor Kock bedömer att EK fortfarande är en aktör, men på ett annat sätt.

– De gör det inte officiellt, men styr medlemsförbunden. Till exempel kravet på mer lokala avtal kommer direkt från EK:s bord. Det är lite liknande som när EK ville ha bort de inkomstpolitiska helhetslösningarna och i stället bytte namn på dem, säger Kock, som bedömer att EK körde med en mer koordinerad front än löntagarfacken trots att EK var den som drog sig ur.

Inpo-avtalen har under det här decenniet fått nya namn som ramavtalet, arbets- och tillväxtavtalet och senast konkurrenskraftsavtalet. Sedan EK ändrade sina stadgar håller näringslivet fast vid att konkurrenskraftsavtalet var det sista centraliserade avtalet. Regeringen har ändå gett uppdrag till parterna, till exempel att ändra arbetstidslagen, vilket inte gav resultat i somras.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33