FSD – Socialdemokratins samvete?

Alf-Erik Helsing hävdar att de finlandssvenska socialdemokraterna började betecknas som partiets samvete i slutet av 1950-talet. De senaste trettio åren ser den här rollen dock ut att ha hamnat i skymundan, skriver Bjarne Nitovuori.

Alf-Erik Helsing: Med djärva tankar. Finlandssvensk socialdemokrati 1974-2014.

Finlands Svenska Socialdemokrater rf 2017, 411 sidor

Alf-Erik Helsing har skrivit en fortsättning på Finlands svenska arbetarförbunds 75-årshistorik (1899-1974) "Som en stubbe i en stubbåker" (1978), som han själv skrev tillsammans med Anna Bondestam. I den nya historiken berörs också händelser före 1974, dels som en bakgrund till vad som sedan hände, säkert dels också för att komplettera den föregående historiken.

Arbetarförbundet (FSA), som 1997 ändrade sitt namn till Finlands svenska socialdemokrater (FSD), betraktades en gång i tiden som Socialdemokratiska partiets samvete. Någon skulle säga att FSA stod till vänster om huvudfåran i partiet.

Helsing hävdar att FSA började betecknas som partiets samvete som företrädare för den så kallade tredje linjen under partisplittringen i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Men såsom Helsing själv konstaterade i den föregående historiken utgjorde Arbetarförbundet redan på 1940-talet kärnan i det som kallades partioppositionen.

I ett anförande vid förbundsrådets möte 1986 betecknade riksdagsgruppens dåvarande ordförande Pertti Paasio FSA som partiets samvete. De senaste trettio åren ser den här rollen dock ut att ha hamnat i skymundan.

Skillnaden kunde kanske åskådliggöras då man jämför inställningen till EEC-avtalet på 1970-talet och till EU-anslutningen på 1990-talet. FSA motsatte sig frihandelsavtalet med EEC, medan partiet förespråkade det. Däremot tycks det inom förbundet inte ha funnits något motstånd mot EU-medlemskapet, i varje fall redogör Helsing inte för något sådant.

På 1990-talet förekom inom Arbetarförbundet missnöje med bland annat länsreformen och spinnfiskereformen, som båda drevs av socialdemokrater. Men de var knappast stora ideologiska frågor, där partiets samvete talade. I sina ställningstaganden om kärnkraften kan Arbetarförbundet eventuellt sägas ha varit partiets samvete också på 1990-talet, även om förbundet hela tiden var splittrat i frågan. I partiet var en majoritet för en utbyggnad.

Minibiografier

Särskilt förtjänstfull är Helsings historik då han rätt detaljerat behandlar olika frågor där de finlandssvenska socialdemokraterna varit aktiva. Det gäller bland annat reformen av Svenska Finlands folkting, kampen om det finlandssvenska tv-utbudet, strävandena att på 1970-talet åstadkomma en författningsreform och grundandet av Miljöministeriet.

Folktingsreformen, som slopade direktvalet och ledde till att mandatfördelningen baserade sig på röstfördelningen i kommunalvalet, var en följd av den kris som FSA förorsakade genom sitt utträde ur folktinget i mitten av 1970-talet. Helsing var en av FSA:s förhandlare om folktingets framtid, han har också tidigare skrivit om reformen och är insatt i frågan. Tv-striden gällde den så kallade tredje kanalen, som FSA först intog en reserverad hållning till, godkände 1982 för att sedan ändra sig igen.

Berömvärt är också att Helsing skrivit minibiografier över ett 30-tal politiskt och fackligt aktiva finlandssvenska socialdemokrater under de berörda åren. En person saknas dock i galleriet: Alf-Erik Helsing, som var förbundssekreterare i åtta år och Arbetarbladets chefredaktör i över två decennier.

Då det i slutet av boken finns en lista över ordförande, vice ordförande, riksdagsledamöter och så vidare saknas av någon anledning en förteckning över Arbetarbladets chefredaktörer.

Ett tredje förtjänstfullt inslag i historiken är den omfattande redogörelsen för kvinnornas ställning både i samhället och i FSA/FSD. Av boken framgår det att kvinnornas inflytande i FSA, om antalet kommunfullmäktigemedlemmar tas som mått, på 1970-talet var långt mindre än till exempel i SFP eller i moderpartiet SDP. På 1990-talet rättades balansen till i bland annat förbundsstyrelsen, redan innan partiet 1996 införde könskvotering i stadgarna. Maarit Feldt-Ranta blev 2004 den första kvinnliga ordföranden och sedan också organisationens första kvinnliga riksdagsledamot.

Tvångstanke

Inom FSA/FSD har det nästan varit en tvångstanke att dess ordförande borde sitta i riksdagen. Ilkka-Christian Björklund valdes två gånger till ordförande, men avgick båda gångerna, 1991 då han föll ur riksdagen, och 1999, då han inte invaldes. För närvarande har FSD dock en ordförande, Viktor Kock, som inte är riksdagsledamot.

1970-talet var en storhetstid för FSA, i fråga om både medlemstal och väljarstöd. Nedgången därefter har varit brantare än för partiet som helhet. Av boken framgår att förbundets medlemstal 1976 var 3654 men bara 1624 år 2014. I mitten av 1970-talet hade FSA hela fem riksdagsledamöter, i dag bara en. En förklaring som Helsing redovisar är den strukturomvandling som drabbat de gamla finlandssvenska bruks- och industriorterna.

En skillnad i den politiska kulturen på 1970-talet och nu, inte bara i FSA/FSD utan i alla partier, kan illustreras med inställningen till valet av ordförande. Helsing berättar om hur man valde ordförande efter Lars Lindeman 1976. Det fanns ursprungligen fyra rätt starka kandidater, vilket idag skulle ha garanterat ett stort medialt intresse. Men i bilen på väg till kongressen i Ekenäs kom Ulf Sundqvist överens med Helge Bärlund, som skulle bli valberedningsutskottets ordförande, om att Jacob Söderman skulle väljas enhälligt för att undvika en uppslitande strid.

Innan FSD i oktober i år samlades i Vasa försökte den sittande ordföranden Viktor Kock förgäves locka fram konkurrenter.

Bjarne Nitovuori fri publicist och tidigare politisk journalist vid HBL

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22