Fryckman tar sitt gamla rättsfall till Haag – ex-ministern Lindström beviljade besvärstillstånd

Peter Fryckman. Bilden är tagen 2014. Bild: Lehtikuva / Heikki Saukkomaa

Affärsmannen Peter Fryckman har fått tillstånd att överklaga ett gammalt rättsfall hos skiljedomstolen i Haag.

Det bekräftar den före detta justitieministern Jari Lindström till FNB.

Permanenta skiljedomstolen behandlar vanligtvis tvister stater emellan och privatpersoner måste alltid få ett besvärstillstånd av hemlandets regering för att få sitt fall prövat av domstolen.

– Det är bra att frågan framskrider på EU-nivå och således kan ett eventuellt beslut fungera som prejudikat. Det var orsaken till att jag biföll ansökningen, säger Lindström.

Det var skvallertidningen Seiska som var först ute med nyheten om Fryckmans planer. Enligt tidningens uppgifter kräver Fryckman hundratals miljoner euro i skadestånd av den finska staten.

Kraven hör ihop med de så kallade Kouri-affärerna i slutet av 1980-talet som Fryckman fick en ekobrottsdom för. Han satt nästan fyra år i fängelse för affärerna. Fryckman dömdes att betala skatter på affärer där han hade agerat som bankens bulvan. Domstolsbehandlingen av fallet framskred ända fram till Högsta domstolen i början av 2000-talet.

Outi Korhonen, professor i internationell rätt vid Åbo universitet, känner inte till något fall där den permanenta skiljedomstolen i Haag skulle ha löst en tvist mellan Finland och en privatperson under de senaste årtiondena. Endast tvister mellan finska staten och företag eller andra stater har lösts av skiljedomstolen under samma tid.

Korhonen berättar att en process vid den permanenta skiljedomstolen i Haag baserar sig på en överenskommelse mellan parterna.

– Finland har här gått med på att vara part i en process, säger hon.

När det gäller en tvist mellan en stat och en privatperson väljer vardera parten en skiljedomare och dessa väljer en ordförande åt sig.

– Hela processen och domarnas arvoden finansieras av parterna. Det är fråga om dyra domare, säger hon.

Hur länge processen varar beror helt och hållet på parternas överenskommelse och de valda skiljedomarna. I fall där domarna inte måste ta ställning till många frågor är processen inom ramarna för skiljedomstolen ofta snabb och effektiv. En tvist som den mellan Fryckman och Finland kunde till exempel lösas inom ett år enligt Korhonen.

– Parterna förhandlar vilka juridiska frågor som domarna ska behandla. Här vet vi inte vilka de viktigaste juridiska frågorna är i besväret. Processen drar ut på tiden om det är femtio frågor istället för en.

Den permanenta skiljedomstolen består av en lista av möjliga skiljedomare som kan lösa en tvist vid behov. Skiljedomarnas avgörande är juridiskt bindande och kan inte överklagas.

Lösningen som skiljedomarna i Fryckmans fall kommer fram till beror på parternas krav i processen. Den part som förlorar kan till exempel vara tvungen att betala motpartens ersättningskrav om sådana har lagts fram under processen, berättar Korhonen. En stor fråga är även kostnaderna av processen inför skiljedomstolen - parterna kan komma överens om att vardera parten betalar sina egna kostnader eller att den part som förlorar betalar alla kostnader.

Du hittar HBL:s artiklar om Peter Fryckman här.

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning