Fruktad "mördargeting" ska fångas med juice

En död bålgeting av arten Vespa mandarinia har fotats i Washington i USA. Nu skruvar myndigheter i USA och Kanada upp kampen mot den fruktade insekten. Bild: Quinlyn Baine/TT/AP

Fällor gillras med risvin och apelsinjuice när kriget mot den fruktade insekt som har fått öknamnet mördargeting trappas upp. Förhoppningen är att stoppa den asiatiska jättebålgetingarten från att få fäste i Nordamerika.

Det kan låta som något som har hämtats direkt från den värsta av mardrömmar. En fem centimeter lång insekt, som kan spotta gift och vars sting kan vara smärtsamt och till och med dödligt.

Men trots att medier var snabba med att döpa om den asiatiska bålgetingarten Vespa mandarinia till "mördargetingen" är det främst honungsbin och inte människor som lever farligt. Biodlare i USA vittnade förra året om dramatiska scener när de hittade högar av döda bin som fått sina huvuden avslitna och vars kupor trasats sönder.

Vespa mandarinia hör hemma i Östasien och är en invasiv art som har lyckats ta sig till USA och Kanada. Där upptäcktes den 2019 – till myndigheternas stora förtret.

– De oroar sig för att arten ska konkurrera med den inhemska faunan men det kan också finnas en rädsla för att den ska äta upp andra insekter, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, till TT.

– Sedan är det ju en stor geting, ingen man skulle vilja bli stucken av. En del människor är allergiska och för dem kan det vara farligt.

Ganska få fall

Den här tiden på året börjar drottningen vakna ur sin dvala för att bygga bo och bilda kolonier. Därför uppmanas boende i de drabbade områdena att hålla ögonen öppna och slå larm så snart de tror sig ha fått syn på en av de ovälkomna insekterna.

– Det här är ingen art som vi vill tolerera i USA. Den hör inte hemma här, sade Sven-Erik Spichiger från den amerikanska delstaten Washingtons jordbruksdepartement nyligen under en webbsänd presskonferens.

– De börjar dyka upp tidigt på året. Och varenda drottning som upptäcks av allmänheten och som tas bort innebär ett potentiellt bo färre.

Förra året bekräftades 31 observationer av arten i Washington. Då räknar delstatsmyndigheterna inte in de omkring 500 getingar som siktades i samband med att det första boet som upptäcktes i USA sögs upp av en maskin i oktober.

I British Columbia i Kanada sågs den asiatiska jättebålgetingsorten till sex gånger under förra året och alla bekräftade observationer kom från allmänheten.

"Skrämmande"

Arten utgör ett hot mot människors liv och hälsa, mot värdefulla bisamhällen och mot andra insekter, enligt Paul van Westendorp från British Columbias jordbruksdepartement.

– Det här är skrämmande insekter, sade han på presskonferensen.

Ländernas lokala myndigheter samarbetar för att spåra, fånga och utrota den invasiva arten. I år är ett av deras främsta vapen de tusentals fällor med apelsinjuice och risvin som ska gillras för att fånga in drottningar som är på väg att bygga bo. Allmänheten uppmuntras också att bygga egna fällor.

Dessutom håller experterna på att samla in mer information om artens exakta ursprung för att försöka lista ut hur den tog sig över Stilla havet. Forskarnas nuvarande teori är att insekten kom till Nordamerika på ett fraktfartyg.

"Anmärkningsvärt"

Vespa mandarinia har ännu inte siktats i Europa och risken för att den ska dyka upp i Norden är inte särskilt stor, enligt Didrik Vanhoenacker.

– Det är anmärkningsvärt att den har lyckats sprida sig till Nordamerika. Det krävs en övervintrande parad drottning som ska etablera en koloni för det, säger han.

Främmande arter är arter som direkt eller indirekt har fått hjälp av människan för att ta sig till en ny plats. Vissa arter tas även till en ny plats med avsikt och kan utgöra stor nytta.

De flesta främmande arter är inte invasiva.

Men främmande arter kan också ställa till stora problem när de trivs lite för bra i sin nya miljö. De kan expandera kraftigt och i samband med det påverka inhemsk biologisk mångfald eller orsaka stora socioekonomiska skador. Då kallas de invasiva.

De kan till exempel skada ekosystemet som de har introducerats till, ha negativa effekter på jord- och skogsbruk, åstadkomma ekonomisk skada eller påverka hälsan negativt hos djur och människor.

Källa: Artdatabanken

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning