Frukt gör apor smartare

Buffé för apor. Den här apan har valt en banan från den buffé som dukas upp intill antika tempel i Bangkok, Thailand, för att fira en lokal högtid. Bild: EPA / Sam Panthaky

Det brukar heta att sociala djur har större hjärnor och är smartare än solitära djur. Men nu visar en studie av världens primater att detta inte är hela sanningen.

Det kan vara dieten, inte det sociala systemet, som bestämmer hjärnstorleken. Vill man utveckla en stor och avancerad hjärna ska man äta frukt. Fruktdieten ställer hårdare krav på tankeförmågan än andra typer av föda – och har större betydelse än det sociala systemet.

Detta är kontroversiella tankegångar. De flesta forskare anser att den sociala komplexiteten har varit den starkaste drivkraften vid uppkomsten av primaternas mentala förmåga.

Stora grupper där individerna ständigt tvingas ta ställning till problem som rör samarbete, konkurrens och allianser skulle med andra ord ha gynnat de grå cellernas tillväxt.

Den här hypotesen är i dagsläget den dominerande inom primatforskningen. Men frågan är om den stämmer till fullo. De nya rönen antyder att så kanske inte är fallet.

I studien, som publiceras i Nature Ecology and Evolution, har forskarna granskat 140 arter bland primaterna, från lemurer och andra halvapor till markattor, babianer och männi­skoapor.

De har tittat på hjärnstorleken hos alla arterna, och sedan undersökt hur denna korrelerar med graden av socialitet – gruppstorlek, social komplexitet, parningsbeteenden – och med den normala dieten i vilt tillstånd.

Forskarna, som letts av evolutionsbiologen Alexandra DeCasien vid New York University i USA, fann att det är dieten som bäst förutsäger hur stor, eller liten, hjärnan är.

Fikon ger stor hjärna

Fascinerande nog tycks det vara en diet dominerad av frukt som gett upphov till de stora hjärnorna. Fikon av olika slag samt citrus-, oleander- och durianfrukter äts av många primater, och utgör huvudfödan för så gott som samtliga människoapor, inklusive gibbonerna.

Frukt är viktig föda även för många markattor, liksom för de syd- och mellanamerikanska kapucin­aporna och spindelaporna.

Enligt Alexandra DeCasien och hennes kollegor har fruktätande primater cirka 25 procent mer hjärnvävnad än arter med en mer exklusiv bladdiet, som langurer och colobusapor. Fruktätarna har också större hjärnor än primater som lever på insekter.

Forskarna är lite osäkra på orsaken, men påpekar att frukt inte förekommer överallt i skogen som blad och insekter gör. Tvärtom är de fruktbärande träden relativt glest förekommande. De bär inte heller frukt året om utan bara vid vissa årstider.

Kräver bra minne

Den som hittar ett träd med frukter kan räkna med en stor belöning – men det gäller att lägga på minnet var trädet är beläget och sedan återvända till platsen när det åter bär frukt.

Ibland krävs det också fingerfärdighet för att komma åt fruktköttet, vilket man måste träna på och sedan minnas till nästa gång. Fruktdieten skulle med andra ord vara intelligensbefrämjande.

– Det är en väldigt intressant studie som säkert kommer att ge upphov till många diskussioner. Den är ett steg på vägen, säger Lars Werdelin, paleontolog på Riksmuseet i Stockholm.

Men han påpekar samtidigt att den här typen av resultat är oerhört svåra att utvärdera.

– Frågan är vad de konstaterade skillnaderna betyder. Det enda man säger är i princip att den här modellen, enligt den analys man gjort, förklarar det hela lite bättre än den sociala hypotesen. Men det kan i stället vara så att bägge de här hypoteserna är riktiga, på något sätt, säger han.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning