Frivilligt samarbete gör biogas av lastfartygens toalettavfall – Östersjön tackar

I somras blev det obligatoriskt för passagerarfärjor att tömma sitt toalettavfall i hamnar, men de ansvarsfullare rederierna hade gjort så frivilligt redan ett bra tag. Bild: Laura Mäkelä

Baltic Sea Action Group har jobbat fram en lösning där avloppsvatten från lastfartyg ska tas omhand och förädlas till biogas i stället för att tömmas i havet. När konceptet sprids tar Östersjöarbetet ett konkret steg framåt.

Varje dag året runt opererar nästan 2 000 lastfartyg på Östersjön. Ombord har de en sammanlagd besättning på 25 000 personer vars matrester och toalettvatten orenat släpps ut i havet, helt lagligt. Det bidrar till Östersjöns största problem, övergödningen.

Finland driver på ett förbud mot att spola ut toalettvatten i havet, men det internationella samarbetet inom Östersjökommissionen Helcom är tidskrävande. Det tog åratal att förbjuda kryssningsfartyg att släppa ut toalettavfall i havet, och kryssningsfartygen utgör ändå bara en bråkdel av trafiken på Östersjön. Omkring 95 procent är lastfartyg.

Därför har Stiftelsen för ett levande Östersjön, Baltic Sea Action Group jobbat fram ett frivilligt samarbete mellan kommersiella aktörer där lastfartyg tömmer matrester och toalettavfall, inledningsvis i Fredrikshamn–Kotka hamn. Hamnen samarbetar med Meriaura och RABN samt ett antal utländska rederier. När deras fartyg lämnat toalettavfallet i hamnen transporterar en lokal transportfirma bort det. Kymen Vesi tar prover på koncentrationer av näringsämnen och Gasum gör biogas av avfallet.

– Vi kan nå vårt mål om ett renare Östersjön ett fartyg, en hamn och ett land i taget. Vi ser det här som en start på något större. Efter årsskiftet ska vi jobba på en liknande kedja i Raumo. Det är mycket handarbete varje gång. Vi måste skapa liknande samarbetskedjor med flera aktörer i alla hamnstäder där vi vill få det att fungera, säger Elisa Mikkolainen, som leder samarbetet Ship/t Waste Action vid BSAG.

Fredrikshamn och Kotka hamn är Finlands största med 2 500 anländande lastfartyg varje år. Alla uppmuntras tömma sitt avfall i hamnen, vilket inte bara är en havsmiljögärning utan också ett led i konceptet för cirkulär ekonomi.

– Det är dags att förstå att avfall inte bara är avfall utan också ny råvara, säger Mikkolainen.

Två vägar mot hållbarhet

Slutprodukten, biogas, ska användas som bränsle i den tunga trafiken på landsvägarna. Hittills har avfallsråvaran gått till spillo och gjort enbart skada. Avloppsvatten och matrester innehåller näringsämnen, bakterier, fetter, kemikalier och mikroplaster som Östersjön redan är överbelastat med och som späder på övergödningen och syrebristen.

På rederiet Meriaura säger man att hållbarheten börjar där lagstiftningen slutar.

"Vi vill vara föregångare i att förhindra alla fartygsutsläpp och vi förväntar oss att andra rederier vidtar frivilliga och ansvarsfulla åtgärder för att se till att avloppsvatten återvinns", säger Mia Hytti, miljöexpert vid Meriaura, i ett uttalande.

Det är just så BSAG också tänker – att pressen ökar på de rederier vars fartyg fortfarande släpper ut avfallet i sjön, och att lagstiftning och frivilliga insatser inte konkurrerar, utan att de är två parallella vägar mot samma mål.

– Vi samlar in information om näringshalter och vi ser hur de problem som uppstår kan lösas, säger Elisa Mikkolainen och hoppas att erfarenheterna kan underlätta det internationella samarbetet och regleringen på Helcom-nivå.

Också för passagerarfärjorna, inklusive de stora bilfärjorna som kör mellan Finland och Sverige, började man med att frivilligt lämna avloppsvattnet i hamnarna. Internationella sjöfartsorganisationens förbud mot att släppa ut obehandlat toalettavloppsvatten trädde i kraft så sent som i somras.

Lastfartygen kan nu börja köra i passagerarfartygens betydligt renare kölvatten. Men, säger Mikkolainen, man måste ändå förstå proportionerna när man diskuterar Östersjöns tillstånd. Inte ens om alla fartyg slutade släppa ut avloppsvatten är alla problem lösta.

– Havet påverkas fortfarande mycket mer av utsläpp från land. Utsläppen till sjöss bidrar ändå till samma övergödning och är helt onödiga. Varje minskning gynnar havet, säger hon.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning