Friidrottssommaren: Spjutherrarna får dela på medaljtårtan

Medaljfavorit. Antti Ruuskanen blir att räkna med i sommar.Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

En späckad friidrottssommar kör i gång med EM och OS – och det är inte bara spjutherrarna som kan ro hem medaljer till Finland.

När Finland förberedde sig för hemma-EM för fyra år sedan var förväntningarna mycket blygsamma – och till och med de lågt ställda förväntningarna kom på skam då Ari Mannio tog värdnationens enda medalj. I spjut, vad annars. Ett par månader senare räddade Antti Ruuskanen Finlands ära med ett spjutbrons i London-OS.

Inför EM i Amsterdam och OS i Rio de Janeiro ser det betydligt ljusare ut. Flera finländare har realistiska chanser att ta en medalj i EM och många fler borde kunna ta sig in bland de åtta främsta. Dessutom: många av finländarna är först på väg mot Europaeliten. Talanger som Johanna Peiponen, Kristiina Mäkelä, Alisa Vainio och Aleksi Ojala har förhoppningsvis många goda år framför sig.

Tero Pitkämäki, spjut

VM-trean drabbades av ett tungt bakslag när han försträckte ljumsken och tvingades till operation. Hans säsongstart sköts framåt till juni, men EM och OS borde inte vara i fara. Efter några svaga säsonger har Pitkämäki nått en helt ny nivå och förra året slungade han spjutet längre än någonsin sedan 2007, då han vann VM-guld. Pitkämäki är en tävlingsmänniska som njuter av hård konkurrens och den tuffa nivån i spjut sporrar honom till nya längder. En medaljfavorit i EM och i OS. Förhoppningsvis blir det en ädlare valör: när Pitkämäki valdes för tredje gången till årets idrottare i vintras konstaterade han själv att något är fel om det räcker med ett VM-brons.

Antti Ruuskanen, spjut

EM-guldmedaljören har lärt sig av sina tidigare erfarenheter och tävlar sparsamt före EM och OS. Ruuskanen har sakta men säkert utvecklats till en av världens främsta spjutkastare och satte sitt personliga rekord 88,98 i FM förra sommaren. Den magiska 90 meters gränsen är inom räckhåll. Slåss om medaljerna i EM och OS om han bara får vara frisk och slipper skador.

Kristiina Mäkelä, tresteg

Glädjepillret Mäkelä osar av självförtroende inför säsongstarten: först tangerade hon det finska rekordet 14,20 m och sedan tog hon sjätte plats i inomhus-VM med 14,07. Förberedelserna inför utomhussäsongen har också gått utmärkt. Mäkelä tog en kalkylerad risk när hon lämnade långvariga tränaren Markku Leppänen och började träna med förbundets grentränare Suren Ghazaryan. Tillsammans har de genomfört några små förändringar i hopptekniken som ska föra Mäkelä närmare världseliten. Lägret i Formia har gått enligt planerna och Mäkelä visade lovande takter genom att skutta hyfsade 13,91 med kort ansats.

Nooralotta Neziri, 100 meter häck

Säsongen 2015 sopade Neziri rent under inomhussäsongen, men utomhussäsongen blev en grym besvikelse. I vintras hade Neziri en lägre profil: 8,10 på 60 meter häck i FM blev vinterns bästa notering. Neziris hårda styrketräning har gett resultat och hennes fysik är bättre än någonsin förut, men det gäller fortfarande att överföra egenskaperna till tävlingsprestationen. Utomhussäsongen började lovande i Esbo: Neziri krossade sitt fyra år gamla rekord på 100 meter. Det nya rekordet är 11,48 s och Neziri har helt realistiska chanser att förbättra sitt finska rekord 12,98 s på 100 meter häck. En finalplats i EM är minimimålet.

Minna Nikkanen, stavhopp

Har gått enormt mycket framåt under de två senaste säsongerna och förbättrade förra säsongen sitt egna finska rekord fyra gånger från 452 cm till 460 cm. Hoppade i vintras 461 cm, men blev snuvad på det finska rekordet av sin nya utmanare, sjuttonåriga Wilma Murto som satte juniovärldsrekordet 471 cm inomhus i Zweibrücken. Konkurrensen kan göra gott för Nikkanen som varit ohotad etta i Finland i flera år. Ett resultat på 460 cm kan mycket väl räcka till medalj i EM. Murto är också ett intressant namn, men frågan är om hon är mogen för att prestera jämnt på en hög nivå. Troligen blir EM och OS bara studieresor för Murto.

David Söderberg, slägga

Stod för ett mindre mirakel när han inom loppet av några veckor förra sommaren kvalade in till VM och knep en sensationell sjätte plats i Peking. Den här säsongen inledde han med storm: 75,87 genast i säsongspremiären. Söderberg har varit med länge, men efter en liten livstilsreform är han kanske i bättre form än någonsin förut. Söderberg knep sin första finalplats först i sin nionde stortävling, i EM i Zürich och fortsatte att bättra på i Peking. Medaljkandidat både i EM och i OS, i synnerhet nu när dopningskontrollerna skärpts en hel del sedan Olli-Pekka Karjalainens glansdagar. Söderberg utmanas av Tuomas Seppänen, som satte sitt egna rekord 76,20 i Halle och som slåss om en placering bland de åtta främsta i EM och OS.

Johanna Peiponen, 10 000 meter

Plötsligt har Finland flera begåvade distanslöpare – fem damer är redan klara för EM och i av dem är tre i praktiken också på väg till OS. Peiponen, 25, var i en klass för sig i terräng-FM och i Kempele blixtrade hon till med fantomtiden 31.42,90 på 10 000 meter, en notering som klart underskrider OS-gränsen till Rio de Janeiro. Peiponens tid är den nästa snabbaste någonsin hittills av en finländare och bara 1,5 sekunder långsammare än Annemari Sandells 20 år gamla finska rekord. Hennes tid är den fjärde snabbaste i Europa den här säsongen och Peiponen måste ses som en medaljkandidat i EM.

Sandra Eriksson, 3 000 meter hinder

Förra säsongen började extremt lovande, men sommaren spolierades av skador. Nu har Eriksson kunnat förbereda sig för säsongen utan några större besvär, men hon tävlade också sparsamt inomhus. Grundkonditionen finns där, det har hon visat i en rad landsvägslopp under april-maj. Frågan är förstås hur hindertekniken fungerar. Eriksson inledde bansäsongen med 3 000 meter på 9.11,64 i Ostrava, men hon är fortfarande långt ifrån tävlingsformen så det går inte att dra några slutsatser av den för henne rätt blygsamma tiden. Eriksson har aldrig riktigt fått till det i stortävlingar och aldrig tagit sig till final i ett VM eller OS. Men hon är en medaljkandidat i EM och en potentiell topp-tio-löpare i OS.

Aleksi Ojala, gång

Följande stora namn inom den traditionsrika finländska gångsporten. Ojala, 23, krossade OS-gränsen på konungasträckan 50 kilometer i Dudince i februari. Tiden 3.46,25 är den tredje snabbaste någonsin av en finländare – märkligt nog exakt samma tid som stortävlingsveteranen Jarkko Kinnunen satte 2012. Bara Valentin Kononen och Ojalas nuvarande coach Reima Salonen har gått fem mil snabbare. Ojala ligger för tillfället på sjätte plats i den europeiska statistiken och på femtonde plats i världsstatistiken. Ojala kan ta en bra placering redan i Rio, men det blir roligt att se hur mycket han kan utvecklas – gångare brukar vara som bäst nära trettio års åldern. Får sällskap av Kinnunen och Aku Partanen i OS. 50 km gång står inte på programmet i EM.

Klara för OS i Rio de Janeiro

Herrar:

50 km gång: Aleksi Ojala Turun Weikot, Jarkko Kinnunen Jalasjärven Jalas, Aku Partanen Lappeenrannan Urheilu-Miehet

Spjut: Tero Pitkämäki Seinäjoen seudun Urheilijat, Antti Ruuskanen Pielaveden Sampo

Damer:

Marathon: Anne-Mari Hyryläinen Helsingin Jyry

3000 m hinder: Sandra Eriksson IK Falken

Stav: Wilma Murto Salon Vilpas, Minna Nikkanen Someron Esa

(Johanna Peiponen har klarat OS-gränsen på 10 000 meter och är i praktiken klar för OS.)

Tresteg: Kristiina Mäkelä Orimattilan Jymy

Klara för EM i Amsterdam

Herrar:

200 m: Samuli Samuelsson Ikaalisten Urheilijat

110 m häck: Elmo Lakka Jyväskylän Kenttäurheilijat

400 m häck: Jussi Kanervo HIFK-yleisurheilu, Oskari Mörö Esbo Idrottsförening

Kula: Arttu Kangas Kankaanpään seudun Leisku

Slägga: Tuomas Seppänen Noormarkun Nopsa (moukari), David Söderberg IF VOM

Spjut: Tero Pitkämäki Seinäjoen seudun Urheilija, Antti Ruuskanen Pielaveden Sampo

Damer:

10 000 m: Johanna Peiponen Rovaniemen Lappi, Alisa Vainio Lappeenrannan Urheilumiehet

3000 m hinder: Sandra Eriksson IK Falken

100 m häck: Nooralotta Neziri Turun Urheiluliitto,

Halvmarathon: Anne-Mari Hyryläinen Helsingin Jyry, Minna Lamminen Helsingin Kisa-Veikot

Stavhopp: Minna Nikkanen Someron Esa, Wilma Murto Salon Vilpas

Tresteg: Kristiina Mäkelä Orimattilan Jymy,

Diskus: Sanna Kämäräinen Lapinlahden Veto

Slägga: Merja Korpela Soinin Sisu, Inga Linna Riihimäen Kisko

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00